En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen

Flera verksamhetsföreträdare betonar vikten
av att ha egna erfarenheter av den problematik
man arbetar med. Många människor engagerar
sig på grund av att de vill hjälpa andra ur
situationer som de själv har varit i och ge det
stöd de kanske inte själva upplevde att de fick.
Unga som kontaktar organisationernas verksamheter
är ofta medvetna om att de med stor
sannolikhet kommer att mötas av en person
som har egna erfarenheter som liknar deras
egna och därigenom lättare kan sätta sig in i
hur de själva har det och upplever sin situation.
Detta är också en metod, ett sätt att nå unga i
behov av stöd och för att kunna stödja dem när
kontakt väl har uppnåtts. Genom den frivilliges
egna erfarenheter kan han eller hon dels
sätta sig in i hur den som kontaktar känner sig
och tänker, dels sätta ord på känslor vilket kan
vara en lättnad för unga som ska förklara sin
situation.
Men vad kan då organisationen erbjuda för
annat konkret stöd för de unga som de får kontakt
med? Det handlar ofta om att tillsammans
med den unge reflektera kring den rådande situationen,
vad har hänt, vad har den unge själv
gjort för att förbättra sin situation och vilka ytterligare
vägar finns att gå?
Många unga vill ha konkreta råd om hur de
ska agera för att förbättra sin situation. Men
organisationerna undviker ofta att ge konkreta
råd. Dialogen syftar istället till att den unge själv
ska komma fram till vad som skulle kunna vara
ett tänkbart nästa steg på vägen mot en bättre
situation i livet. En anledning till detta är att
man ofta inte känner till alla de omständigheter
som omgärdar det problem som ligger till
grund för att den unge har tagit kontakt. Ett tillsynes
gott råd kan därför istället göra situationen
än mer problematisk. Utgångspunkten i
dialogen är därför ofta att presentera olika al-
187
ternativa möjligheter och låta den unge själv
reflektera kring hur han eller hon vill göra.
Dialogen kring olika möjligheter är också ett
verktyg – det kan leda till att den unga personen
inser att han eller hon själv har kraften att
lösa saker. Men det kan också leda till en insikt
om att den unge själv måste vända sig till en
myndighet för att få hjälp. Företrädarna för organisationerna
vittnar om att många barn och
unga upplever att de är väldigt ensamma och
att de inte har någon vuxen som kan stödja dem.
Ibland orkar de inte heller genomföra en anmälan
av till exempel sin pappa eller mamma,
något som kräver styrka att genomföra på egen
hand.
Flera av organisationerna har även verksamheter
där de kan erbjuda ett mer personligt stöd,
till exempel i kontakter med kommun, sjukvård
eller rättsväsende, eller som deltagare i en
samtalsgrupp där unga får tillfälle att tillsammans
med andra med liknande erfarenheter
reflektera kring sin situation. Vad Ungdomsstyrelsen
har kunnat se har flera av verksamheterna
förhållandevis likvärdiga metoder i sin
stödjande verksamhet. Men möjligheterna att
agera är naturligtvis beroende av organisationens
struktur samt ekonomiska och personella
resurser.
Styrkan i det ideella
Flera av de organisationer som Ungdomsstyrelsen
har haft kontakt med berättar att
många unga vittnar om tidigare negativa erfarenheter
av kontakter med offentliga institutioner.
Även om unga kan kontakta offentliga
institutioner anonymt kräver det ofta att man
röjer sin identitet om till exempel socialförvaltningen,
skolhälsovården, vårdcentralen eller
vilken verksamhet det än gäller, ska kunna agera
eller om den unge vill ha en mer kontinuerlig