En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen

ska agera och att de därför vänder sig till ideella
organisationer där kunskapen om problematiken
anses vara god.
När det omvända förhållandet råder, när ideella
organisationer kontaktar offentliga instanser
så är bemötandet i allmänhet positivt. I detta
ligger att de ideella organisationerna i regel känner
till vilka verksamheter som är lämpliga att
ta kontakt med. Sammantaget kan man säga
att många av de ideella organisationerna har
gott renommé. Trots det upplever flera att det
är besvärligt att förmedla kontakter mellan en
ung individ och offentliga aktörer. Särskilt problematiskt
verkar det vara med enheter inom
vården. De specialistenheter som finns för unga
i behov av stöd upplevs vara få och ofta överbelastade.
Vid dessa kan bara de mest allvarliga
fallen beredas plats. Medan den stora gruppen
av unga har sådana problem att de inte ”kvalificerar”
för specialistvård. Det är ofta denna grupp
som flera av de ideella organisationerna tar sig
an: ”vi håller dem under armarna så länge”, som
en intervjuperson sa. Men det finns även exempel
på hur ideella organisationer i kontakter
med offentlig förvaltning upplever en bristande
kunskap om ungas villkor.
Det är flera verksamhetsföreträdare som berättat
att de upplever att unga ofta väntar med
att ta kontakt med en institution eller organisation
tills de känner att det inte finns någon annan
utväg. Många unga som de ideella organisationerna
kommer i kontakt med har därför
behov av snabb hjälp. Här kan ideella organisationer
fungera som en brygga mellan den drabbade
och det offentliga samhället.
189
Hur når organisationerna de unga?
Hur organisationerna når ut till respektive målgrupp
beror som mycket annat på hur välkänd
organisationen är och vilka resurser som organisationen
har. Gemensamt är dock att detta är
en väldigt kostsam del av verksamheten. Men
flera av organisationerna vi har varit i kontakt
med ser sig själva som unika aktörer på arenan
och menar att ”ordet sprids” bland de unga.
Samtidigt innebär det att organisationerna kan
leva en relativt anonym tillvaro för andra viktiga
aktörer som kommun, sjukvårdsinrättningar,
privata sponsorer och den breda allmänheten.
Det finns ofta en medveten ”strategi” om att
inte med alla tillgängliga krafter nå ut till så
många som möjligt. Utgångspunkten för detta
är vetskapen om att de inte har kapacitet att ta
emot alla som behöver stöd. Genom utåtriktade
insatser där organisationer ”marknadsför”
sig som en aktör dit unga kan vända sig för att få
information, stöd och hjälp tar man också på
sig ett ansvar att kunna ta emot. Finns inte sådana
möjligheter anser man sig göra målgruppen
en otjänst. Därför vill organisationerna
helst inte nå fler än de har kapacitet att ta emot.
Som tidigare nämnts menar många av företrädarna
för organisationerna att de i större utsträckning
än offentliga instanser finns där för
unga som behöver stöd. Samtidigt har de inte
kapacitet att ta emot alla unga som behöver
stöd.
Internet är ett medium som många av organisationerna
använder. Uppfattningen är att unga
idag är duktiga på att söka information på
internet. Internet och mejl har många gånger
möjliggjort för unga att enkelt kontakta organisationerna,
något som anses vara mycket
framgångsrikt. En generell uppfattning är att
unga hellre skriver än ringer och att lite äldre