En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen
En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen
En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ger att han inte vet, att han hejar på båda<br />
lagen. Då frågar en annan ”svensk” pojke<br />
om han inte älskar sitt hemland, <strong>och</strong> menar<br />
i det inte Sverige (där pojken är född)<br />
utan syftar på pojkens sydamerikanska<br />
familjebakgrund. Jo visst, svarar han. Så<br />
säger den förste ”svenske” pojken med upprörd<br />
röst: ”Vad då, tycker du inte om<br />
Sverige? Varför bor du här då?”<br />
(Bunar & Kallstenius 2007)<br />
Samtidigt med den ökande globaliseringen<br />
har skolan blivit alltmer segregerad. Det segregerade<br />
boendet är till stora delar förklaringen<br />
till varför andelen elever med utländsk bakgrund<br />
varierar kraftigt mellan skolor (SCB 2007). Men<br />
denna utveckling har också att göra med friskolereformen<br />
som enligt flera rapporter har<br />
bidragit till att både elevunderlaget <strong>och</strong> skolresultat<br />
varierar allt mer mellan skolor (Almgren<br />
2006, Bunar & Kallstenius 2007, Skolverket<br />
2003b).<br />
Villkoren för skolor i storstädernas socialt <strong>och</strong><br />
ekonomiskt mest utsatta områden präglas i hög<br />
grad <strong>av</strong> en hög elevomsättning eftersom boendeomsättningen<br />
i dessa områden är omfattande.<br />
Samtidigt är det många elever som lämnar<br />
dessa skolor <strong>och</strong> söker sig till fristående skolor<br />
med religiös eller allmän profil eller till kommunala<br />
skolor med högre status (Bunar &<br />
Kallstenius 2006).<br />
Myndigheten för skolutveckling har under<br />
2006 <strong>och</strong> 2007 genomfört utvecklingsdialoger<br />
med 32 kommuner för att förbättra utbildningsvillkoren<br />
i områden präglade <strong>av</strong> etnisk<br />
mångfald <strong>och</strong> social segregation. Hur storstadskommunerna<br />
Stockholm, Göteborg <strong>och</strong> Malmö<br />
har utvecklat sitt arbete med att förbättra skolan<br />
presenteras närmare i <strong>av</strong>snittet med beskrivningar<br />
<strong>av</strong> skolans hälsofrämjande arbete.<br />
244<br />
Idrott <strong>och</strong> <strong>hälsa</strong><br />
Skolämnet idrott <strong>och</strong> <strong>hälsa</strong>, samt andra former<br />
<strong>av</strong> fysisk aktivitet/motion under skoldagen har<br />
en given roll i skolans hälsofrämjande arbete.<br />
Skolor ska utöver undervisning i idrott <strong>och</strong> <strong>hälsa</strong><br />
även arbeta för att alla skolungdomar får daglig<br />
motion enligt de nya skrivningarna som har<br />
införts i läroplanerna för grundskolan <strong>och</strong> gymnasiet.<br />
Dessutom har själva ämnet idrott <strong>och</strong><br />
<strong>hälsa</strong> fått delvis ändrade mål i 1994 års läroplan,<br />
ambitionen är att ge ämnets hälsoperspektiv<br />
en starkare betoning (Myndigheten<br />
för skolutveckling 2007). 7<br />
Det generella intrycket är att det nya målet<br />
om daglig motion har välkomnats <strong>av</strong> grundskolorna,<br />
särskilt <strong>av</strong> grundskolans tidigare år,<br />
där eleverna blir glada <strong>av</strong> att få en extra stund<br />
om dagen att leka <strong>och</strong> röra på sig. Däremot har<br />
det visat sig vara svårt att hitta former för hur<br />
daglig fysisk aktivitet ska kunna erbjudas i gymnasieskolan.<br />
Den vanligaste förklaringen är att<br />
det är svårt att planera in verksamheter som<br />
inte har formen <strong>av</strong> en kurs eller ett ämne. Därför<br />
används lokala kurser, inom ramen för individuellt<br />
val, som en möjlighet för eleverna<br />
att vara fysiskt aktiva. Alternativt ökar skolan<br />
tiden för ämnet idrott <strong>och</strong> <strong>hälsa</strong>. Det finns några<br />
skolor som har schemalagt B-kursen i idrott<br />
<strong>och</strong> <strong>hälsa</strong> till att omfatta elever under både det<br />
andra <strong>och</strong> det tredje gymnasieåret. Risken med<br />
dessa lösningar är att skolan inte når de elever<br />
som inte är aktiva eller som inte tycker om<br />
skolidrott (Myndigheten för skolutveckling<br />
2005).<br />
Det finns gymnasieskolor som har hittat andra<br />
möjligheter för elever att vara fysiskt aktiva i<br />
skolan. Raster <strong>och</strong> håltimmar kan användas till<br />
fysisk aktivitet om det på skolgårdarna eller i<br />
skolans närhet finns möjligheter att röra på sig,<br />
till exempel boulebana, fotbollsplan, volleyboll-
Change language