En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen

196
”
Livet är jobbigt.
Livet är bra ibland.
Livet är fullt med saker, både bra och dåliga.
Livet är mest fullt med dåliga saker.
Jag förstår inte vad livet är.
Jag är inte speciell.
Jag är ensam.
Jag är jobbig.
Jag skyller allt på mig själv utan att veta om det är mitt fel.
Jag gillar att vara ensam.
Jag hatar att vara ensam.
Jag är olycklig.
Jag är lycklig när jag slipper verkligheten.
Jag vet inte vad jag vill.
Jag försöker passa in i min egenbyggda mall.
Jag är rädd.
Jag håller mig själv inne i ett skal.
Jag vill ut.
Mina tankar om vad jag ska göra blir inte verklighet.
Jag vill ha det som det är, men hoppas ändå på att det ska bli bättre.
Jag vågar inte försöka få det bättre, eftersom risken finns att det blir sämre.
Jag förstår mig inte på människor.
Jag är patetisk.
Ingen vet vem jag är, kanske inte ens jag själv.
Jag är glad.
Jag är väldigt ledsen.
Alla tror att jag mår bra.
Jag mår dåligt.
Tror jag.
Det finns människor som mår sämre än mig.
Jag bryr mig inte om dom.
196