En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen

En strategi hos dem som berättar om en vändning
i livet är att våga berätta om sin situation
för andra och söka hjälp. Flera berättelser handlar
om hur unga har sökt professionell hjälp,
antingen på eget initiativ eller på uppmaning
av föräldrar, skolsköterska etcetera. Det finns
tyvärr fler exempel på unga som har erfarenheter
av att inte ha fått hjälp än på motsatsen.
Många är arga och besvikna på sjukvården i allmänhet
– särskilt vård för ätstörningar och
självdestruktivt beteende. De är även arga på
”socialen”, psykologer, lärare och kanske också
samhället som inte gör tillräckligt för unga.
Unga upplever att vuxna i dessa verksamheter
inte tar dem på allvar eller vill se problemen,
sviker dem eller tar föräldrarnas perspektiv.
Men det finns också positiva exempel. Framförallt
nämns elevassistenter, skolvärdar, skolans
kurator och i något fall barn- och ungdomspsykiatrin.
Berättelserna visar dock att unga framförallt
får hjälp och stöd i sina nära relationer: hos
vänner, pojkvänner, syskon, mamma, pappa
och äldre släktingar. En tjej som upplevde att
hon blev hemskickad från sjukhuset med ”hemska
tankar och trasiga handleder” skriver:
”jag klarade mig med hjälp av mina nära
och kära, som hade nära koll på mig. Men
det är det inte alla som har”.
Erfarenheterna av att inte få hjälp och stöd
när man söker det talar för att de unga som
skriver framförallt är de som har blivit svikna,
och som kanske inte heller har tillgång till nätverk
inom familjen eller bland vänner för att
prata om hur de mår. En del berättelser tar upp
erfarenheter av att söka hjälp över internet och
för någon gav sådana kontakter ”många bra för-
48
slag och idéer”, men de flesta menar att internet
inte är någon lösning: ”… vad kan internet göra
för mig? Kan internet skaffa mig ett arbete? Nej.
(…) Kan internet ”hela” mig? Nej.”. Några berättelser
handlar också om hur internet kan bli
en del av problem som unga upplever i andra
sammanhang. Ryktesspridning och mobbning
kan till exempel fortsätta även i kontakter över
internet och grupper där erfarenheter av anorexi
eller självskadebeteende delas kan inte bara
ge stöd att bryta destruktiva mönster utan också
för att gå in i eller fortsätta sådana.
Att må dåligt: Diskussion
Hälsa är ett samspel mellan flera olika faktorer
eller dimensioner i livet: det allmänna hälsotillståndet,
levnadsvanor, möjligheter att påverka
sin livssituation, relationer, framtidstro,
trygghet samt ekonomisk och social situation.
Hälsa handlar om en process där balansen
mellan olika faktorer kan leda till ökat välbefinnande
eller ökad risk och utsatthet. I berättelserna
beskriver de unga att de inte mår bra
för att de känner sig stressade, deprimerade,
ledsna, har ångest, social fobi eller har svårt för
att sova och äta. För den som mår dåligt känns
allt meningslöst och han eller hon ser ingen
framtid. De undersökningar som ligger till
grund för utredningen visar att dessa symptom
har ökat starkt i åldersgruppen 16–24 år under
de senaste decennierna. De berättelser som har
skickats till Ungdomsstyrelsen kan inte i sig
själva ge något svar på frågan om varför just de
unga upplever att de mår dåligt, men de visar
tydligt hur ungas hälsa hör samman med andra
delar av deras livssituation. Ungdomstiden
är en speciell tid som präglas av både kroppens
utveckling och identitetssökande, men i flera
berättelser reagerar unga över att den ångest