En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen
En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen
En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Förslag från andra aktörer<br />
År 1997 fick Socialstyrelsen regeringens uppdrag<br />
att utarbeta en modell för återkommande<br />
mätningar <strong>av</strong> psykisk <strong>hälsa</strong> hos barn <strong>och</strong> unga<br />
i Sverige. Bakgrunden till uppdraget var det förslag<br />
som Barnpsykiatrikommittén presenterade<br />
i delbetänkande Röster om barns <strong>och</strong> ungdomars<br />
psykiska <strong>hälsa</strong> (SOU 1997:08). Förslaget motiverades<br />
<strong>av</strong> bristen på kunskap om den psykiska<br />
<strong>hälsa</strong>ns förändringar över tid. Socialstyrelsens<br />
förslag till uppföljning <strong>av</strong> <strong>ungas</strong> psykiska <strong>hälsa</strong><br />
presenterades i rapporten Förslag till modell för<br />
återkommande mätningar <strong>av</strong> barns <strong>och</strong> ungdomars<br />
psykiska <strong>hälsa</strong> (Socialstyrelsen 2000).<br />
Huvudförslaget innebar att återkommande totalundersökningar<br />
bland skolelever i årskurserna<br />
6–9 skulle genomföras vart tredje år. Undersökningen<br />
skulle täcka psykiskt välbefinnande<br />
<strong>och</strong> psykisk o<strong>hälsa</strong>, riskfaktorer <strong>och</strong><br />
frisk- <strong>och</strong> skyddsfaktorer liksom familjeförhållanden,<br />
sociala förhållanden <strong>och</strong> skolförhållanden.<br />
Detta skulle skapa möjligheter att återföra<br />
lokala data som sedan skulle kunna användas<br />
i hälsoundervisning <strong>och</strong> i det lokala<br />
hälsoarbetet. Vidare skulle det bli möjligt att<br />
studera lokala <strong>och</strong> regionala variationer på<br />
barns <strong>och</strong> <strong>ungas</strong> psykiska <strong>hälsa</strong> <strong>och</strong> relatera<br />
dessa till skilda förhållanden. Men med denna<br />
målgrupp (11–16 år) skulle man missa kunskap<br />
om gymnasieelevers <strong>och</strong> unga vuxnas psykiska<br />
<strong>hälsa</strong>.<br />
Socialstyrelsen föreslog därför att frågor om<br />
psykiskt välbefinnande <strong>och</strong> psykisk o<strong>hälsa</strong><br />
skulle inarbetas i WHO:s studie om europeiska<br />
skolelevers hälsovanor <strong>och</strong> CAN:s studier om<br />
psykiskt välbefinnande <strong>och</strong> psykisk o<strong>hälsa</strong>. Man<br />
föreslog också en utveckling <strong>av</strong> Statistiska centralbyråns<br />
(SCB:s) ULF-studier, bättre utnyttjande<br />
<strong>av</strong> patientstatistik både från den öppna<br />
395<br />
<strong>och</strong> den slutna barn- <strong>och</strong> ungdomspsykiatriska<br />
vården <strong>och</strong> kohortstudier 1 baserade på det medicinska<br />
födelseregistret.<br />
Under 2003 <strong>och</strong> 2004 genomförde Socialstyrelsen<br />
pilotstudier om psykisk <strong>hälsa</strong> bland skolelever<br />
i årskurs 6–9 i 21 kommuner vilket omfattade<br />
cirka 10 000 elever. Socialstyrelsen föreslog<br />
att förberedelser snarast möjligt skulle påbörjas<br />
med sikte på att under 2006 genomföra de första<br />
nationella mätningarna <strong>av</strong> barns <strong>och</strong> ungdomars<br />
psykiska <strong>hälsa</strong> (Socialstyrelsen 2005).<br />
Socialstyrelsen med flera har även föreslagit<br />
att SCB:s undersökningar om levnadsförhållanden<br />
(ULF) ska utvecklas <strong>och</strong> det är något som<br />
<strong>Ungdomsstyrelsen</strong> också har påpekat ett flertal<br />
gånger. Ett utvidgat ungdomsurval <strong>av</strong> SCB:s undersökning<br />
om levnadsförhållanden har även<br />
föreslagits <strong>av</strong> SCB tidigare (Statistiska centralbyrån<br />
2003).<br />
Utredningen om Ungdomar, stress <strong>och</strong> psykisk<br />
o<strong>hälsa</strong> (SOU 2006:77) bedömer att ett system<br />
för mätningar <strong>av</strong> psykisk <strong>hälsa</strong> bland unga bör<br />
uppfylla tre grundläggande kr<strong>av</strong>. Mätningarna<br />
ska utformas så att resultaten är tillförlitliga, de<br />
ska upprepas <strong>och</strong> vara nationellt representativa.<br />
De nuvarande nationella mätningarna anses<br />
inte uppfylla de tre kriterierna <strong>och</strong> utredarna<br />
förordar istället Socialstyrelsens förslag om återkommande<br />
mätningar <strong>av</strong> <strong>ungas</strong> psykiska <strong>hälsa</strong>.<br />
Flera utredningar har framfört att det finns<br />
behov <strong>av</strong> ett nationellt kunskapscentrum. Nationell<br />
psykiatrisamordning (SOU 2006:100)<br />
ansåg att ett nationellt kunskapscentrum skulle<br />
kunna erbjuda kommuner <strong>och</strong> landsting stödinsatser<br />
i form <strong>av</strong> beprövade modeller <strong>och</strong> arbetssätt.<br />
Även Barnpsykiatrikommittén presenterade<br />
ett liknande förslag 1998 i slutbetänkandet<br />
Det gäller livet (SOU 1998:31).
Change language