En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen
En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen
En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
om betyg, prov <strong>och</strong> egna prestationskr<strong>av</strong>. Det<br />
tyder på att förhållningssättet till skolarbetet<br />
skiljer sig mellan könen, flickor är i större omfattning<br />
prestationsinriktade medan pojkar har<br />
en mer <strong>av</strong>slappnad attityd till skolarbetet.<br />
Snarlika resultat om lägre skolrelaterad stress<br />
bland pojkar rapporteras i Skolverkets Könsskillnader<br />
i måluppfyllelse <strong>och</strong> utbildningsval<br />
(Skolverket 2006b). Medverkande forskare söker<br />
förklaringar till varför pojkar presterar<br />
sämre i förhållande till skolans kunskapskr<strong>av</strong><br />
än flickor. <strong>En</strong> <strong>av</strong> förklaringarna utgår ifrån genusforskning<br />
<strong>och</strong> hur identitet konstrueras. <strong>En</strong>ligt<br />
Marie Nordberg krockar sättet hur maskulinitet<br />
konstrueras med skolans kr<strong>av</strong> <strong>och</strong> förväntningar.<br />
Den manliga självbilden bygger än idag<br />
på styrka, makt, hierarkier <strong>och</strong> våld, trots ökad<br />
pappaledighet <strong>och</strong> andra förändringar för en<br />
bredare <strong>och</strong> mer modern maskulinitet. Och<br />
trots att vårt samhälle historiskt sett är mycket<br />
jämställt <strong>och</strong> att kvinnors möjligheter att göra<br />
karriär är mycket goda jämfört med tidigare<br />
generationer är det fortfarande männen som<br />
dominerar både löne- <strong>och</strong> statusmässigt. <strong>En</strong><br />
enkel slutsats är att flickors goda skolprestationer<br />
inte premieras i det långa loppet, vilket<br />
kan få pojkarna att strunta i skolans förväntningar<br />
<strong>och</strong> istället hämta sina förebilder från<br />
arenor utanför skolan, något som kan benämnas<br />
som en antipluggkultur bland pojkar (Nordberg<br />
2006).<br />
Även andra studier bekräftar bilden <strong>av</strong> att<br />
pojkars skolvardag i relativt stor utsträckning<br />
handlar om att hävda sig, söka popularitet <strong>och</strong><br />
att demonstrera en maskulinitet med så hög<br />
status som möjligt. Att vara duktig i skolan är i<br />
denna sociala positionering inte något som precis<br />
förstärker en pojkes status, varken hos de andra<br />
pojkarna eller hos flickorna. Pojkar tvingas<br />
på det sättet i högre grad än flickor att balansera<br />
236<br />
mellan skolans kr<strong>av</strong> <strong>och</strong> att vara populär<br />
(Björnsson 2005a).<br />
Björnsson har studerat skillnader mellan<br />
flickors <strong>och</strong> pojkars skolprestationer i form <strong>av</strong><br />
betyg, provresultat <strong>och</strong> genomströmning <strong>och</strong><br />
finner att flickor når bättre resultat o<strong>av</strong>sett hur<br />
man mäter skolprestationen. Han har även<br />
kontrollerat om sociala eller etniska skillnader<br />
kan vara en del <strong>av</strong> förklaringen till de tydliga<br />
könsskillnaderna. Könsskillnaden i skolprestation<br />
visade sig vara lika stor i alla sociala kategorier.<br />
O<strong>av</strong>sett del <strong>av</strong> landet, utländsk eller<br />
svensk bakgrund eller föräldrars utbildningsnivå<br />
var skillnaderna mellan pojkar <strong>och</strong> flickor<br />
ungefär lika stora (Björnsson 2005a).<br />
”Att många pojkar med för studier ogynnsam<br />
bakgrund har klart sämre läsförmåga<br />
jämfört med motsvarande flickor är kanske<br />
inte något nytt, men att detta även gäller<br />
pojkar i de övre sociala skikten är värt uppmärksamhet”.<br />
(Björnsson 2005b)<br />
Kroppens betydelse för <strong>hälsa</strong> <strong>och</strong> självförtroende<br />
bör inte underskattas eller glömmas bort<br />
när man diskuterar <strong>ungas</strong> identitet <strong>och</strong> självkänsla.<br />
I en undersökning om 13–20-åringars<br />
föreningsidrottande ställdes bland annat frågan:<br />
”Vad tycker du ger hög status – är inne – bland<br />
ungdomar?”. Frågan gällde vilken status idrott<br />
har i relation till andra fenomen i ”ungdomskulturen”.<br />
Bland 17 olika alternativ hamnade<br />
snygghet på tredje plats efter att ha många vänner<br />
<strong>och</strong> att vara duktig i idrott. Drygt två tredjedelar,<br />
68 procent, svarade att detta att ha snygg<br />
kropp var det som g<strong>av</strong> hög status (<strong>Ungdomsstyrelsen</strong><br />
2005).<br />
Kön spelar också roll. Forskning visar att självkänslan,<br />
särskilt hos flickor, är starkt relaterad
Change language