En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen

kontaktnät och vet vilka verksamheter i Stockholm,
ungdomsmottagningar, vårdinrättningar
och BUP-mottagningar, som har HBT-kunskap.
Riksförbundet driver även en brottsofferjour
som de kan hänvisa till om unga vill ha stöd
när något särskilt har hänt eller om de ska
vittna. Denna jour är rikstäckande men är lokaliserad
i Stockholm. Det finns inga stödpersoner
att hänvisa till utan det är främst en rådgivning
på telefon. RFSL:s brottsofferjour kan ta emot
besök men det kan vara långt att åka för dem
som inte bor i Stockholm.
”Bland många unga HBT-personer finns
det en misstänksamhet mot många institutioner.
’De kommer inte att fatta. De kommer
bara att säga att det är en fas jag går
igenom.’”
Katarina Stenkvist tror också att unga homooch
bisexuella många gånger blir bemötta
fördomsfullt i vården. Det är vad unga som föreningen
kommer i kontakt med själva säger. Den
sexuella identiteten ses ofta som orsaken till
problemet. ”Du är bög, det är därför du mår
dåligt”. Det är ofta kuratorernas personliga kännedom
som blir vägledande i råd om vart unga
som de kommer i kontakt med bör vända sig.
RFSL:s kuratorers personliga kontaktnät blir
därför ofta avgörande för hur en ung blir bemött
i vården och på andra institutioner.
”Unga som har tillgång till de verksamheter
RFSL erbjuder har också ett socialt sammanhang,
en mötesplats, kanaler för erfarenhetsutbyte
som saknas på många andra
håll i Sverige. Många unga HBT-personer
går omkring med en hemlighet och
hemligheter isolerar, skapar ett utanförskap
och i förlängningen depression.”
170
Hon menar att unga lättare kan komma ur ett
sådant hemlighetsmakeri genom att prata med
eller träffa andra personer som de kan identifiera
sig med. Samtidigt är detta ofta svårt på
mindre orter. För RFSL Stockholm är representation
och identifikation viktigt och alla verksamheter
bygger på detta.
RFSL Stockholm har begränsade resurser till
marknadsföring av verksamheten och det kan
många gånger vara svårt att nå ut till unga men
föreningen försöker alltid se till att finnas med
i sammanhang och i material som vänder sig
till unga med hälso- och relationsproblematik.
Informationsmaterialet är oftast utformat i allmänna
ordalag och med ett heteronormativt
innehåll. Varje år gör RFSL ett utskick till alla
skolkuratorer och fritidsgårdar, annonserar i
tidningarna Kom ut och QX men annonsering
i andra medier är dyrt och något föreningen
inte har råd med. RFSL Stockholm är också representerad
i olika kommunala nätverk för
ungdomsverksamhet.
RFSL:s skolinformatörer är ute i skolorna och
informerar unga om verksamheten och sexuell
hälsa. RFSL upplever sig förhållandevis ensamma
på den här ”arenan” och tror att många
unga som funderar på de här sakerna snabbt
finner sin väg till RFSL, som en plats där de kan
få information och stöd.
RFSL ser sig själva som en resurs för många
offentliga verksamheter. Professionella inom
många institutioner har inte kunskapen, men
framför allt har de inte den egna erfarenheten
som Katarina Stenkvist anser vara väldigt viktig.
”Man hänvisar till oss. Jag tror att många
inte skulle få svar på sina frågor om inte vi
fanns. Personen som ringer vet att de pratar
med någon med egna erfarenheter och
det är väldigt förtroendegivande.”