En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen
En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen
En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
I många länder, exempelvis i USA <strong>och</strong> <strong>En</strong>gland<br />
finns inga duschar i skolan, <strong>och</strong> det bör<br />
inte vara en katastrof att eleven duschar hemma<br />
istället för i skolan, enligt utbildningsförvaltningen.<br />
Ett annat exempel från Brännkyrka gymnasium<br />
berör elever som <strong>av</strong> någon anledning är<br />
bänksittare under idrottslektioner. Dessa elever<br />
kunde fram till läsåret 2007/2008 få individuellt<br />
stöd <strong>och</strong> ett personligt upplagt träningsprogram<br />
i skolans hälsopedagogiska centrum<br />
som ett alternativ till den ordinarie idrottsundervisningen.<br />
Ett kontrakt upprättades där<br />
eleven själv fick ta ett stort ansvar för sin hälsoträning.<br />
Möjligheten till enskilda omklädningsrum<br />
löste en del <strong>av</strong> problematiken kring deltagande.<br />
I träningsprogrammet ingick även en<br />
hälsoprofilsbedömning som gjordes med<br />
jämna mellanrum för att ge upplysningar om<br />
hur träningen har påverkat elevens <strong>hälsa</strong>. Betyg<br />
g<strong>av</strong>s på samma sätt som för elever i klassundervisning.<br />
I stort sätt alla fick betyg i ämnet<br />
<strong>och</strong> vissa fann vägen tillbaka till den vanliga<br />
idrottsundervisningen.<br />
<strong>En</strong> ännu opublicerad studie som har gjorts i<br />
Stockholm om skälen bakom frånvaro <strong>och</strong><br />
bänksittande visar att övervikt är en viktig förklaring<br />
till varför pojkar får ig-varning (ig=icke<br />
godkänd) i ämnet idrott <strong>och</strong> <strong>hälsa</strong>, men inte<br />
till varför flickor får det. För flickornas del var<br />
framför allt en risktagande livsstil en förklaring<br />
till frånvaro, något som stämmer överens<br />
med tidigare studier om samband mellan skolk<br />
<strong>och</strong> andra problembeteenden bland skolungdomar<br />
(Karlberg & Sundell 2004). <strong>En</strong> möjlig<br />
förklaring till varför många gymnasieelever tar<br />
lätt på ämnet idrott <strong>och</strong> <strong>hälsa</strong> är att idrottsbetyget<br />
kan räknas bort när man söker till högskolan.<br />
<strong>En</strong>dast ifall man får ett streck, det vill säga inget<br />
betyg alls, blir det ett problem i <strong>och</strong> med att<br />
276<br />
elever med ofullständiga gymnasiebetyg inte är<br />
behöriga till högskolan. Dessutom är det ingen<br />
lätt uppgift att hålla lektioner när en del <strong>av</strong><br />
eleverna har idrott som sitt främsta fritidsintresse<br />
medan andra helt saknar motivation att<br />
delta, resonerar de ansvariga på Utbildningsförvaltningen<br />
som <strong>Ungdomsstyrelsen</strong> har pratat<br />
med.<br />
Psykisk <strong>hälsa</strong><br />
<strong>En</strong>ligt Stockholms stads elevhälsorapport för<br />
läsåret 2005/2006 är pojkar mer tillfreds med<br />
sitt liv än vad flickor är. Elever som inte trivs<br />
med livet har ofta en sammansatt problematik.<br />
Till exempel känner sig 80–90 procent deprimerade<br />
minst en gång i veckan, 70 procent är<br />
missnöjda med sin längd <strong>och</strong> vikt, hälften oroar<br />
sig för någon i sin familj, hälften sover färre än<br />
6 timmar per natt <strong>och</strong> drygt 40 procent anger<br />
att de har varit utsatta för mobbning. Elever som<br />
mår bra är däremot nöjda med sin kropp, äter<br />
frukost före skolan <strong>och</strong> får 7–9 timmars sömn<br />
per natt under skolveckan (Stockholms stad<br />
2007a).<br />
Flickor är mer stressade än pojkar, de är också<br />
mindre nöjda med sin kropp <strong>och</strong> har en mer<br />
negativ självbild. Trots detta, <strong>och</strong> trots att en<br />
större andel flickor än pojkar är missnöjda med<br />
livet, är flickor som grupp mer nöjda med sin<br />
skolsituation än pojkar. Dessutom presterar<br />
flickor bättre i skolan, de har högre betyg än<br />
pojkar i samtliga ämnen förutom i idrott <strong>och</strong><br />
<strong>hälsa</strong> (Stockholms stad 2007a).<br />
Åtgärder för att motverka skadlig stress i skolan<br />
är skolledarnas ansvar, till exempel utbildning<br />
i studieteknik. Stockholms stads skolinspektörer<br />
har funnit att stressrelaterade problem<br />
ofta förekommer i de skolor där i princip<br />
alla elever har höga studieambitioner. Inspektörernas<br />
uppfattning är att stressen inte nöd-
Change language