En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen
En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen
En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
eftersom unga som utvecklar symptom på psykisk<br />
o<strong>hälsa</strong> är en heterogen grupp med kraftigt<br />
varierande bakgrund. Bland unga som mår dåligt<br />
finns både de högpresterande <strong>och</strong> de underpresterande<br />
eleverna, flickor <strong>och</strong> pojkar samt<br />
unga med svensk <strong>och</strong> utländsk bakgrund. Även<br />
begreppet <strong>hälsa</strong> är vittomfattande <strong>och</strong> i skolan<br />
omfattar det preventiva hälsoarbetet både skolans<br />
fysiska <strong>och</strong> psykiska arbetsmiljö.<br />
Utöver skolhälsovård <strong>och</strong> elevvård finns det<br />
mycket annat hälsoarbete som pågår i skolan,<br />
till exempel kring idrott <strong>och</strong> <strong>hälsa</strong>, hem- <strong>och</strong><br />
konsumentkunskap, skolmat, inflytandefrågor,<br />
alkohol, narkotika, tobak (ANT), sex- <strong>och</strong> samlevnadsundervisning<br />
samt livskunskap. Elevers<br />
<strong>hälsa</strong> <strong>och</strong> välbefinnande påverkas också <strong>av</strong> skolans<br />
arbetsmiljö. Under 2007 publicerade Socialstyrelsen<br />
Förslag till en nationell handlingsplan<br />
för barns miljörelaterade <strong>hälsa</strong> (Socialstyrelsen<br />
2007). I den ingår förslag om den fysiska<br />
miljön i skolan <strong>och</strong> dess betydelse för <strong>ungas</strong><br />
välbefinnande <strong>och</strong> trivsel. I rapporten Vill man<br />
gå på toa ligger man illa till (Barnombudsmannen<br />
2006) berättar barn <strong>och</strong> unga om olika vardagsproblem<br />
i skolmiljön som påverkar deras<br />
trivsel, studieresultat <strong>och</strong> hur de mår. Eftersatta<br />
skolmiljöer ger en signal om skolans status i<br />
samhället <strong>och</strong> påverkar barn <strong>och</strong> unga på ett<br />
grundläggande sätt. I Sverige saknas en samordning<br />
kring dessa frågor – olika myndigheter<br />
har olika uppdrag. Mångfalden <strong>av</strong> allt arbete<br />
med <strong>hälsa</strong> inom ramen för skolan har inte varit<br />
möjligt att gå in på djupare i denna rapport.<br />
Helt kort kan dock nämnas att skolornas arbete<br />
med att utveckla en skola som främjar elevernas<br />
<strong>hälsa</strong> i mångt <strong>och</strong> mycket speglar folkhälsopolitikens<br />
bredd, men att det finns många<br />
varianter på hur det genomförs i praktiken.<br />
229<br />
Elevers <strong>hälsa</strong> i ett<br />
pedagogiskt perspektiv<br />
Traditionellt sett har skolans stödjande resurser<br />
inriktats på att rycka in när en elevs problem<br />
har gått så långt att klassrumspedagogiken<br />
inte längre räcker till. Idag lägger man också<br />
stor vikt vid att förebygga problem, för att i framtiden<br />
slippa lägga all energi på att reparera det<br />
som gått snett. <strong>En</strong> elev som inte mår bra kan inte<br />
heller ägna samma kraft <strong>och</strong> energi åt lärandet<br />
som andra gör. Lärande <strong>och</strong> <strong>hälsa</strong> påverkas i<br />
mångt <strong>och</strong> mycket <strong>av</strong> samma generella faktorer<br />
– trygghet, relationer, delaktighet <strong>och</strong> självkänsla.<br />
Som en <strong>av</strong> deltagarna i Myndigheten<br />
för skolutvecklings expertgrupp för <strong>hälsa</strong>, lärande<br />
<strong>och</strong> trygghet uttrycker det:<br />
”Under ett antal år har man satt fokus på<br />
betyg <strong>och</strong> basfärdigheter för att öka måluppfyllelsen.<br />
Jag tror nu att man behöver<br />
tillåta fokus på sambanden mellan <strong>hälsa</strong>,<br />
lärande <strong>och</strong> värdegrund <strong>och</strong> lyfta upp<br />
denna kunskap till samma nivå som basfärdigheter”.<br />
(Skolverket 2003a)<br />
Perspektivbytet, från att bara se elevvården som<br />
en reparerande verksamhet till att se <strong>hälsa</strong> som<br />
en resurs som kan främja barns <strong>och</strong> <strong>ungas</strong> utveckling<br />
har pågått under lång tid. Ett gott skolklimat<br />
är en viktig skyddsfaktor för barns <strong>och</strong><br />
<strong>ungas</strong> <strong>hälsa</strong> enligt Myndigheten för skolutveckling.<br />
Ett gott skolklimat kännetecknas <strong>av</strong><br />
att elever känner sig värdefulla <strong>och</strong> bemöts med<br />
respekt, både <strong>av</strong> skolans personal <strong>och</strong> sina skolkamrater.<br />
Ett gynnsamt skolklimat stimulerar<br />
elevernas lärande <strong>och</strong> ger dem inflytande både<br />
över det egna lärandet <strong>och</strong> över skolan i stort<br />
(Skolverket 2001).
Change language