En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen

lir också skolan en utslagsfaktor för ungas
möjligheter att skapa ett gott liv i framtiden.
Berättelserna visar på flera sätt hur unga upplever
stress över att prestera goda studieresultat
och en samtidig oro över att inte klara av detta.
De visar också att unga upplever skolan som en
plats inte bara för studier, utan också för att
forma sin identitet och framtid. Att bli sedd och
acceptera sig själv är frågor som många unga
kämpar med. Berättelserna om prestationskrav
och mobbning i skolan visar hur det som händer
i skolsituationen påverkar ungas upplevelse
av självkänsla och egenvärde, och därmed deras
hälsa. Så här skriver en av dem:
”Tänk om jag inte klarar mig trots mitt
bästa? Bevisar det att jag inte räcker till
som person? Bevisar det att jag är en dålig
människa?”.
Berättelserna om skolstress visar genomgående
på skillnader mellan kvinnor och män:
de pojkar som mår dåligt över prestationskraven
i skolan vänder sin ilska utåt, mot ”jävla lärare”
som ”nedvärderar en hela tiden”. Flickorna lägger
orsakerna till sin stress mer hos sig själva:
”… det är svårt att orka med alla dom kraven när
man själv har höga krav på sig själv.” Studier av
ungas stress visar att framförallt unga kvinnor
är mer stressade och att detta har ökat under de
senaste 25 åren. Orsakerna till detta är sannolikt
flera. Tidigare forskning har visat att flickor
är känsligare än pojkar för hur de blir bedömda
av andra (Frisén 2006). I berättelserna kan vi se
hur unga kvinnor själva reflekterar över detta,
både när det handlar om utseendet och om skol-
52
prestationer. Men deras berättelser visar att de
inte bara känner oro och ansvar över sin egen
prestation; de tar också ansvar för hur andra
mår. Så här skriver till exempel en tjej:
”Jag vill så gärna snacka med någon. Krama
dem, få höra att de bryr sig. Sluta lyssna
på andras problem och för en gångs skull
kunna berätta mina”.
Att unga kvinnor i större utsträckning än unga
män både ställer höga krav på sig själva och
upplever höga och kanske även motstridiga förväntningar
från omgivningen, kan vara en del
av svaret på frågan om varför de är i högre grad
är stressade.
Tidigare forskning har också visat hur unga
kvinnor på ett annat sätt än unga män lever i ett
spänningsfält mellan traditionella roller som
betonar ansvar för andra och att vara skötsam
och vårt samhälles ideal om självförverkligande
och individuell prestation (Lindgren et al.
2005, Lövheim 2006). Som en av de unga skriver:
”en annan sak som gör att jag inte mår bra
är vikten jag lägger ner på att vara andra
till lags hela tiden. Dessa oändliga förväntningar
som pressar på axlarna: en bra dotter,
en god vän, en duktig elev, en moralisk
människa, en vacker sådan”.
Att unga upplever ett ideal och en press på att
ta ansvar för sina liv, sina relationer och sin
framtid visar sig också i deras känslor över att
må dåligt. I berättelserna finns både en medve-