En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen

More documents

Recommendations

Info

Ekonomi Kamratgrupp MAKRONIVÅ Normer Värderingar Fritidsmiljö MIKRONIVÅ Grannskap Familj MESONIVÅ EXONIVÅ Figur1.3 Urie Bronfenbrenners modell av den utvecklingsekologiska strukturen tolkad av Christián Serrano. 28 Skola Politik Lagar
Sammanfattningsvis kan man säga att enligt det hälsofrämjande perspektivet är en individ utsatt eller missgynnad på grund av brister i samhället – inte enbart på grund av brister hos individen själv och de val han eller hon gör. Graden av utsatthet är dock relaterat till bestämningsfaktorerna för hälsa – en faktor är sammanlänkad med andra faktorer som tillsammans stärker eller försvagar helheten, kompenserar för brister och så vidare. Ju fler av dessa faktorer som är risker, desto större blir graden av utsatthet. Precis som hälsa är graden av utsatthet också summan av biologi, levnadsvanor, mellanmänskliga relationer och sociala villkor. Därför blir de fyra exemplen på teorier om hälsa som nämndes tidigare också teorier om brister som kan skapa risker som i sin tur kan leda till utsatthet. Avsaknad av känsla av sammanhang, av nära relationer, av nätverk och få möjligheter till inflytande, skapar tillsammans ohälsa. 29 Folkhälsopolitik – levnadsvanor och strukturella faktorer Den folkhälsopolitik som antogs av riksdagen 2003 bygger på att hälsa är en resurs i livet som samhället ska bidra till att utveckla. De elva målområden som blivit identifierade omfattar bland annat valdeltagande, föreningsliv, trygga bostadsområden, arbetslöshet, försörjningsstöd, alkoholkonsumtion, allergier, reproduktiv hälsa och mycket annat. De bestämningsfaktorer för hälsa som finns i den svenska folkhälsopolitiken handlar, utöver levnadsvanor, också om möjligheter till arbete, möjligheter till makt och inflytande, materiella villkor och relationer (Statens folkhälsoinstitut 2005). Folkhälsa handlar både om levnadsvanor och om strukturella faktorer och villkor. Relevant i det folkhälsopolitiska sammanhanget är också att kunna påverka hälsoutvecklingen, men metoderna för att göra det skiftar. Å ena sidan minskar risken för ohälsa som ett resultat av sunda levnadsvanor, å andra sidan kan levnadsvanor vara ett resultat av socioekonomiska villkor. Folkhälsopolitik handlar om ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Tillgång till utbildning, arbete, bostad, fritidsverksamheter, en trygg och hälsosam miljö, blir tillsammans med goda levnadsvanor och goda sociala och ekonomiska villkor det som skapar välbefinnande för män och kvinnor i en vid mening. Målet för folkhälsopolitiken är att skapa de generella strukturer som möjliggör för människor att leva ett hälsosamt liv. Men tyvärr är det så att folkhälsan är ojämnt fördelad eftersom livsvillkoren ser olika ut för olika människor. Därför har också regeringen prioriterat följande grup-
Page 1 and 2: FOKUS07 En analys av ungas hälsa o
Page 3 and 4: 1 FOKUS07 En analys av ungas hälsa
Page 5 and 6: Förord Ungdomstiden är en händel
Page 7: Innehåll DEL 3 • HÄLSA OCH UTSA
Page 10 and 11: Ungdomar som pratar med skolsköter
Page 12 and 13: Sammanfattning av utredningens kapi
Page 14 and 15: har egna mentorer, särskilda studi
Page 16 and 17: sig när de har problem. Det är s
Page 18 and 19: KAPITEL 1 16
Page 20 and 21: funktionshinder. Det är en stor ut
Page 22 and 23: 140 000 130 000 120 000 110 000 100
Page 24 and 25: grund, utländsk bakgrund och sexue
Page 26 and 27: inte lika väldokumenterat vilken r
Page 28 and 29: illa. Vid ett seminarium som Bris a
Page 32 and 33: per: utrikes födda, barn och unga,
Page 34: inte att fixera, den byter skepnad
Page 37 and 38: Noter 1 I svensk översättning: H
Page 39 and 40: Hon vet ju i princip att jag gillar
Page 41 and 42: DEL 1 UPPLEVD FYSISK OCH PSYKISK OH
Page 43 and 44: Mia Lövheim Hur mår du? Ungas ber
Page 45 and 46: Vem skriver de unga för? Vi vet al
Page 47 and 48: Dessa erfarenheter visar hur betyde
Page 49 and 50: ”Lider ständigt av utseendehets,
Page 51 and 52: eller meningslöshet de upplever av
Page 53 and 54: ”Men jag hade ju min pojkvän som
Page 55 and 56: tenhet om att det är okej att ber
Page 57 and 58: ” Jag mår dåligt för det har h
Page 59 and 60: Kartläggning av fysisk och psykisk
Page 61 and 62: 35 30 25 20 15 10 5 0 Kvinnor 35-44
Page 63 and 64: desto mindre precisa blir de rent s
Page 65 and 66: 1. Självskattad hälsa Det självs
Page 67 and 68: Genom att frågan om olika typer av
Page 69 and 70: Hälsan i olika ungdomsgrupper I ut
Page 71 and 72: I den mån dödlighet kan användas
Page 73 and 74: psykiska diagnoser framstår som mi
Page 75 and 76: Tabell 3.7 Andel personer som någo
Page 77 and 78: Tabell 3.8 Ungas hälsa efter socio
Page 79 and 80: dern 20-24 år (Integrationsverket
Page 81 and 82:
procent av alla unga som är födda
Page 83 and 84:
Även för ungas geografiska hemvis
Page 85 and 86:
Tabell 3.13 Ungdomars hälsa efter
Page 87 and 88:
Risk- och skyddsfaktorer för ungas
Page 89 and 90:
är det viktigt att notera att skil
Page 91 and 92:
Tabell 3.16 Möjlighet att påverka
Page 93 and 94:
som gör det har lite bättre häls
Page 95 and 96:
Tabell 3.19 Kränkande behandling d
Page 97 and 98:
Tabell 3.20 Levnadsvanor: kost, mot
Page 99 and 100:
någon större betydelse när häns
Page 101 and 102:
ganska stark. Det går att urskilja
Page 103 and 104:
Ett något annat perspektiv är doc
Page 105 and 106:
visar det sig att de som är födda
Page 107 and 108:
Ungdomsstyrelsen (2007b). Unga med
Page 109 and 110:
12 Vårdbesök har i denna undersö
Page 111 and 112:
Med tanke på mitt nya singelliv oc
Page 113 and 114:
DEL 2 UNGAS HÄLSA OCH SAMHÄLLETS
Page 115 and 116:
Lars Svedberg och Lars Trägårdh U
Page 117 and 118:
påtalar problem, faror, orättviso
Page 119 and 120:
håller sig rätten att själva pri
Page 121 and 122:
som gjordes i det offentliga och de
Page 123 and 124:
ling nådde möjligen ett ”all-ti
Page 125 and 126:
”Det ligger dock utanför idrotts
Page 127 and 128:
Med viss iver tar nu alltså stat o
Page 129 and 130:
Refenser Ambjörnsson, R. (1988). D
Page 131 and 132:
Trägårdh, L. (1999b). Bemäktiga
Page 133 and 134:
19 Jeppsson Grassman och Svedberg 1
Page 135 and 136:
” Kan börja med graffitin. Den e
Page 137 and 138:
Stöd, råd och hjälp till unga I
Page 139 and 140:
Källa: Modell Ungdomsstyrelsen 200
Page 141 and 142:
ser för barn och unga med psykosoc
Page 143 and 144:
och psykiska aspekter av ungas liv
Page 145 and 146:
annan och mer laddad fråga. Som mo
Page 147 and 148:
Beroendemottagningar I samverkan me
Page 149 and 150:
1990. År 2005 fanns det 236 akutpl
Page 151 and 152:
cinska problem. Det är också vikt
Page 153 and 154:
kymmer eller är oroliga för någo
Page 155 and 156:
Referenser Alkoholkommittén (2005)
Page 157 and 158:
Jag vill så gärna snacka med någ
Page 159 and 160:
Ideella verksamheter dit unga kan v
Page 161 and 162:
Al-Anon har en anställd på servic
Page 163 and 164:
ideellt engagerade personer med bak
Page 165 and 166:
skilt vill Bris bistå utsatta barn
Page 167 and 168:
takt med en drabbad som vill träff
Page 169 and 170:
idrottsrörelser, andra ideella fö
Page 171 and 172:
erättar att där de själva bor in
Page 173 and 174:
Riksföreningen Anorexi Bulimi kont
Page 175 and 176:
killar har ätstörningar men det
Page 177 and 178:
I samtalen kommer det ofta frågor
Page 179 and 180:
Mottagningen för flickor i dubbla
Page 181 and 182:
Utanpapper.nu www.utanpapper.nu Int
Page 183 and 184:
etonar att de inte ger några råd
Page 185 and 186:
Genom dessa möten får unga flykti
Page 187 and 188:
ör relationsproblem med pojkvänne
Page 189 and 190:
Flera verksamhetsföreträdare beto
Page 191 and 192:
ska agera och att de därför vänd
Page 193 and 194:
Ungdomsstyrelsen vill lyfta några
Page 195 and 196:
kvinnor medan fysisk ohälsa (somat
Page 197 and 198:
Referenser Barnens rätt i samhäll
Page 199 and 200:
Egoistiskt tänkande? Nu skyller ja
Page 201 and 202:
Vad tycker unga? Det är intressant
Page 203 and 204:
dricka alkohol först när de var 1
Page 205 and 206:
Tabell 7.1 Andel unga som brukar pr
Page 207 and 208:
itetsmissförstånd. Med det menas
Page 209 and 210:
”I 7:an var det värst, vi bråka
Page 211 and 212:
En 18-årig man skriver: ”Min far
Page 213 and 214:
Den här unga kvinnan menar att det
Page 215 and 216:
han har fått viss hjälp under sin
Page 217 and 218:
Ungdomar är inte okunniga om att d
Page 219 and 220:
lan är önskvärd utan deras stör
Page 221 and 222:
Primär- och specialistvård Ungdom
Page 223 and 224:
mordsförsök, självmord, allvarli
Page 225 and 226:
” Min far är alkoholist och har
Page 227 and 228:
DEL 3 HÄLSA OCH UTSATTHET UTIFRÅN
Page 229 and 230:
Skolan och elevers hälsa I detta o
Page 231 and 232:
eftersom unga som utvecklar symptom
Page 233 and 234:
skolklimat gynnar såväl lärarnas
Page 235 and 236:
Gymnasieprogram utan arbetsplatsbel
Page 237 and 238:
Krav och förväntningar från för
Page 239 and 240:
till kroppsuppfattningen. Enligt An
Page 241 and 242:
Män Kvinnor skolan de andra elever
Page 243 and 244:
tiner. Vassare genusperspektiv, det
Page 245 and 246:
Mångfald och segregation Vårt sam
Page 247 and 248:
plan, tennisbana, krocket eller kub
Page 249 and 250:
kanske inte heller har en stödjand
Page 251 and 252:
Åka ut och resa Studera på högsk
Page 253 and 254:
19 år arbetslösa, vilket är 16 p
Page 255 and 256:
för nyanlända invandrare, IVIK. U
Page 257 and 258:
År 1997 övergick tillsynsansvaret
Page 259 and 260:
genom att följa kunskapsutveckling
Page 261 and 262:
28 24 20 16 12 8 4 0 Kurator Skolsk
Page 263 and 264:
14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4
Page 265 and 266:
som elevvårdsutredningen för fram
Page 267 and 268:
Vilken information får de och vilk
Page 269 and 270:
Referenser Almgren, E. (2006). Att
Page 271 and 272:
Ungdomsstyrelsen (2005). Unga och f
Page 273 and 274:
” Jag har inte mått bra sedan ja
Page 275 and 276:
Fem bilder av skolans hälsoarbete
Page 277 and 278:
individuella programmets utformning
Page 279 and 280:
vändigtvis beror på elevernas amb
Page 281 and 282:
Dessa skolor har istället storgrup
Page 283 and 284:
Nu med en gemensam förvaltning fö
Page 285 and 286:
god kvalitet att den kompenserar f
Page 287 and 288:
en god inblick i högre studier. Ä
Page 289 and 290:
ändå att börja jobba enligt utre
Page 291 and 292:
ordna insatserna minskar riskerna f
Page 293 and 294:
Tabell 9.2 Antal ungdomar, 16-20 å
Page 295 and 296:
Under det andra gymnasieåret bruka
Page 297 and 298:
Skolan har därför erbjudit elever
Page 299 and 300:
hälsa. Programmet Trygg och säker
Page 301 and 302:
liga elevhälsan med ett centralt r
Page 303 and 304:
av ungdomarna som börjar på Belle
Page 305 and 306:
nen. Även arbetsmiljön lyfts i sk
Page 307 and 308:
Alla skolor har likabehandlingsplan
Page 309 and 310:
Tabell 9.4 Statistik om den kommuna
Page 311 and 312:
som har satts upp i den individuell
Page 313 and 314:
Ludvika Ludvika har idag cirka 25 0
Page 315 and 316:
litetsmässiga och ekonomiska vinst
Page 317 and 318:
gogiska uppdraget är. Det hände a
Page 319 and 320:
ställer för höga krav på sig sj
Page 321 and 322:
ett sådant sätt att eleverna kan
Page 323 and 324:
Referenser Blomkvist, C. & Eriksson
Page 325 and 326:
Noter 1 Utrikes födda samt födda
Page 327 and 328:
Mentorer som tror dom gör en tjän
Page 329 and 330:
Kommunala skillnader i ungas sjävs
Page 331 and 332:
Tabell 10.1 Självskattad hälsa oc
Page 333 and 334:
Tabell 10.2 Arbetsmarknad och näri
Page 335 and 336:
ade, antalet företag och nyföreta
Page 337 and 338:
Tabell 10.3 Socioekonomiska indikat
Page 339 and 340:
FRAMTIDSTRO STARK Källa: Lupp 2006
Page 341 and 342:
verksamhet stärks deras självkän
Page 343 and 344:
stöd är låg, liksom andelen arbe
Page 345 and 346:
Figur 10.7 visar de deltagande komm
Page 347 and 348:
fattas av försäkringssystemet) oc
Page 349 and 350:
Skolans hälsofrämjande roll Samma
Page 351 and 352:
Referenser Barnombudsmannen (2007).
Page 353 and 354:
Aldrig att mobbare mår dåligt! Tr
Page 355 and 356:
DEL 4 FRITID, TRYGGHET OCH UNGAS H
Page 357 and 358:
Merike Lidholm Unga, fritid och hä
Page 359 and 360:
Olika perspektiv på fritid, hälsa
Page 361 and 362:
krav, till exempel på att ha någo
Page 363 and 364:
Fritidens risker Kommuner började
Page 365 and 366:
Ungdoms- och fritidsforskaren Mats
Page 367 and 368:
die. Genom ekonomiska bidrag och or
Page 369 and 370:
föräldrar, skola och fritid. Vär
Page 371 and 372:
Datorer och internet har fått stor
Page 373 and 374:
väcker), aktiva eller passiva. Und
Page 375 and 376:
ildning och aggression finns det et
Page 377 and 378:
Dilemman och utmaningar Mångfald o
Page 379 and 380:
teten för att lyckas - hälso- och
Page 381 and 382:
Kolleger observerar varandras verks
Page 383 and 384:
Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2000)
Page 385 and 386:
” Jag är sjukskriven på halvtid
Page 387 and 388:
Sofia Jagbrant Malmö ungas syn på
Page 389 and 390:
förslag är bättre samordning med
Page 391 and 392:
” Vad händer om ett lejon får h
Page 393 and 394:
DEL 5 PROBLEMOMRÅDEN OCH FÖRSLAG
Page 395 and 396:
Problemområden och förslag till i
Page 397 and 398:
Förslag från andra aktörer År 1
Page 399 and 400:
Ge en lämplig aktör i uppdrag att
Page 401 and 402:
Socialstyrelsen betonar att det oft
Page 403 and 404:
Skälen till Ungdomsstyrelsens bed
Page 405 and 406:
arna, med syftet att få till stån
Page 407 and 408:
Referenser Skolverket, Socialstyrel
Page 409 and 410:
Bilagor 1-6 408 Bilaga 1 Regeringsu
Page 411 and 412:
409
Page 413 and 414:
Bilaga 2 Referensgrupp Fokus 07 Ino
Page 415 and 416:
Brukar du, eller skulle du vilja, p
Page 417 and 418:
Fysiskt otränad: Hur ofta brukar d
Page 419 and 420:
Tabell 2 Effekter av social bakgrun
Page 421 and 422:
Tabell 4 Effekter av social bakgrun
Page 423 and 424:
Bilaga 5 Förfrågan till ungdomsmo
Page 425 and 426:
Frågorna som beskriver elevinflyta
show all

En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?