En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen

I samtalen kommer det ofta frågor om konsekvenser
av övergrepp, varför de känner som de
gör, berättar Monica Ahlberg. De som har blivit
utsatta för sexuella övergrepp får inte sällan
obehagliga minnesbilder och kan uppleva att
de håller på att bli tokiga. Som stödperson är
det viktigt att drabbade inser att sådana upplevelser
är vanliga konsekvenser av övergrepp och
att försöka få den drabbade att inse att det inte
är fel på dem. Andra undrar om var det finns
hjälp och då försöker Hopp Stockholm finna
någon verksamhet på deras hemort dit de kan
vända sig. Om den som ringer bor i Stockholm
kan stödpersonen upplysa om Hopp Stockholms
verksamheter.
Hopp Stockholm har också en mejljour dit
drabbade och intresserade kan mejla och få svar
inom några dagar. Monica Ahlberg berättar att
en person som blivit utsatt för övergrepp ofta
har skamkänslor. Då kan det vara lättare att
skriva anonymt. Den drabbade kan också ha
flera kontakter för att så småningom ta kontakt
på annat sätt. Generellt sett är det framför allt
yngre som skriver medan de som ringer är något
äldre och anhöriga till drabbade. För många
unga är det i samband med att de mejlar till
föreningen som de för första gången berättar
om sina upplevelser för någon annan. Många
återkommer och föreningen har ofta kontakt
med drabbade över lång tid. Det kan ta månader
innan Hopp Stockholm förmår den drabbade
att även kontakta andra instanser i samhället.
Antalet mejl till Hopp Stockholm var
cirka 660 stycken 2006 vilket var en kraftig ökning
jämfört med 2005.
Hopp Stockholm har också stödgrupper, antingen
kvinnor och män för sig eller grupper
med både kvinnor och män, på 8–10 personer,
i syfte att drabbade ska få träffa andra i liknande
situationer för att få möjlighet att dela upple-
175
velser och erfarenheter med varandra. Gruppdeltagarna
kan stötta varandra i bearbetningen
av övergreppen. Hopp Stockholm har funderat
kring grupper särskilt för unga men tycker att
det finns fördelar med åldersblandade grupper,
att det betyder mycket för unga att träffa äldre
och vice versa. Unga och äldre ser på sin situation
på olika sätt vilket är positivt för gruppdynamiken.
Hopp Stockholm har små resurser till marknadsföring.
Många som kontaktar föreningen
har förutsättningslöst sökt på internet och
”hamnat” på Hopps hemsida och först i den
stunden insett att de själv har behov av stöd.
Föreningen har skickat affischer till försäkringskassan,
kommunernas socialtjänst, öppenvårdsmottagningar
och arbetsförmedlingar och bett
dem att sätta upp dem på anslagstavlan vilket
verkar ha varit framgångsrikt. Det är många som
hört av sig. Annonser i medierna kostar väldigt
mycket, något föreningen inte har råd med.
Monica Ahlberg berättar att antalet organisationer
och institutioner som särskilt stödjer
individer som har blivit utsatta för sexuella övergrepp
är förhållandevis litet och många kontaktar
Hopp för att få information, handledning
och råd.
”Jag ska inte säga att alla inom socialtjänsten
och psykiatrin känner till oss men
ganska många gör nog det. De kan ringa
från öppenvården och säger ’vi har en kille
här, kan ni hjälpa?’ Vi gör vad vi kan.”
De som känner till Hopp kan informera klienter
och patienter om verksamheten. Det händer
att någon från till exempel öppenvården
ringer och vill veta vad Hopp kan göra för att
hjälpa en person som har vänt sig till dem.