En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen
En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen
En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
till kroppsuppfattningen. <strong>En</strong>ligt Ann Frisén är<br />
relationen mellan kroppsuppfattning <strong>och</strong> självkänsla<br />
starkare hos flickor än hos pojkar under<br />
puberteten. De som inte tycker om sin kropp<br />
har överlag mer negativa uppfattningar om sig<br />
själva, <strong>och</strong> det finns en ökad risk för dem att<br />
drabbas <strong>av</strong> andra problem som exempelvis nedstämdhet<br />
<strong>och</strong> depressiva symptom. Det är också<br />
en mindre andel <strong>av</strong> de flickor som uppfattar sig<br />
som överviktiga som verkligen är det. <strong>En</strong>ligt<br />
Frisén har inte unga kvinnor sådan kunskap de<br />
behöver om hur den kvinnliga kroppen utvecklas.<br />
Det rådande kroppsidealet att vara lång <strong>och</strong><br />
slank stämmer inte överens med den variation<br />
som finns bland människors <strong>och</strong> kvinnors olika<br />
utseenden. Den individuella kroppsuppfattningen<br />
står i relation till ideal <strong>och</strong> till andra<br />
människors åsikter <strong>och</strong> kommentarer. Ett exempel<br />
är att vi bedömer personer i hög ställning<br />
som längre än andra med lägre status.<br />
Flickor som kommer tidigt i puberteten har<br />
sämre självkänsla än de som är sena, medan<br />
pojkar som är tidigt utvecklade sällan upplever<br />
det som ett problem (Frisén 2006).<br />
Inflytande i skolan<br />
Människor mår bra <strong>av</strong> att kunna påverka sin<br />
egen situation. Denna generella sanning gäller<br />
i högsta grad även inom skolan. I de nationella<br />
folkhälsomålen står:<br />
Delaktighet <strong>och</strong> inflytande i samhället är<br />
en <strong>av</strong> de mest grundläggande förutsättningarna<br />
för folk<strong>hälsa</strong>n. För att nå det övergripande<br />
nationella folkhälsomålet ska särskild<br />
vikt läggas vid att stärka förmågan<br />
<strong>och</strong> möjligheten till social <strong>och</strong> kulturell delaktighet<br />
för ekonomiskt <strong>och</strong> socialt utsatta<br />
personer samt vid barns, ungdomars <strong>och</strong><br />
äldres möjligheter till inflytande <strong>och</strong> del-<br />
237<br />
aktighet i samhället. Möjlighet till delaktighet<br />
<strong>och</strong> inflytande är kärnfrågor för ett<br />
demokratiskt samhälle <strong>och</strong> har visat sig<br />
även påverka folk<strong>hälsa</strong>n.<br />
Arbetet med skoldemokrati är ett sätt att förebygga<br />
o<strong>hälsa</strong> bland skolungdomar <strong>och</strong> både<br />
Myndigheten för skolutveckling <strong>och</strong> Statens<br />
folkhälsoinstitut har utvecklat strategier för att<br />
öka elevinflytandet. Elevinflytande har bland<br />
annat som syfte att öka elevernas förmåga att<br />
delta i demokratiska processer <strong>och</strong> att engagera<br />
sig i sin egen arbetsmiljö. Statens folkhälsoinstitut<br />
har <strong>analys</strong>erat om ökat inflytande i skolan<br />
har någon hälsoeffekt. Resultaten tyder på att<br />
barns sociala <strong>hälsa</strong> <strong>och</strong> intellektuella förmåga<br />
gynnas <strong>av</strong> ökat inflytande i skolan. Det fanns<br />
också positiva effekter på den psykiska <strong>hälsa</strong>n,<br />
men de var mindre tydliga. Den fysiska <strong>hälsa</strong>n<br />
förbättrades inte (Wennerholm Juslin & Bremberg<br />
2004).<br />
Ett annat, <strong>och</strong> förmodligen mer bekant, argument<br />
för elevinflytande är att deltagande i skolans<br />
beslutsfattande fungerar som en demokratisk<br />
läroprocess <strong>och</strong> att eleverna höjer sin demokratiska<br />
kompetens genom att utöva inflytande<br />
i skolan (Ekman 2007). Det finns därmed flera<br />
skäl för skolor att arbeta med elevinflytande,<br />
förutom det självklara att det är inskrivet i skollagen<br />
<strong>och</strong> i läroplanerna.<br />
På EU-nivå finns sedan 2001 en vitbok om<br />
ungdomspolitik Nya insatser för Europas ungdom,<br />
där <strong>ungas</strong> inflytande är ett <strong>av</strong> fem prioriterade<br />
områden. Medlemsländerna har därmed<br />
förbundit sig att verka för att öka <strong>ungas</strong> delaktighet<br />
i samhällslivet <strong>och</strong> i den representativa<br />
demokratin samt att i ökad utsträckning lära<br />
unga att medverka. Sedan 2003 finns europeiska<br />
riktlinjer för ungdomars ökade delaktighet<br />
i samhället. Målen för delaktighet är att
Change language