En analys av ungas hälsa och utsatthet - Ungdomsstyrelsen

Tabell 10.1 Självskattad hälsa och framtidstro bland gymnasieelever i Luppkommuner
2005 och 2006. Medelvärden
En trea indikerar därmed att individen har
bedömt sin egen hälsa som bättre än genomsnittet.
Utifrån genomsnittsvärden – som vid
både 2005 och 2006 års undersökningar låg på
2,3 – kan man därför dra slutsatsen att de allra
flesta av ungdomarna anser att de antingen är
lika friska eller friskare än andra. Det bekräftar
bilden av att de allra flesta unga mår bra.
Generellt har unga en positiv syn på sin egen
framtid och de upplever sin hälsa som god. Det
finns dock skillnader kommuner emellan, något
som tabell 10.1 visar. Det är svårt att säga
om skillnaderna i upplevd hälsa är mindre än i
framtidstro eftersom svarsskalorna ser olika ut.
Bilden blir förmodligen enklare att förstå när
man tittar på hur ungdomarna faktiskt har svarat
i de olika kommunerna. Andelen som valde
svarsalternativet 7, Jag ser mycket optimistiskt på
framtiden för min egen del, var 44 procent i
Östersund, 34 procent i Tierp, 29 procent i Lund
2005 2006
Självskattad hälsa Framtidstro Självskattad hälsa Framtidstro
Lägsta värdet 2,22 4,88 2,26 5,67
Bengtsfors Smedjebacken Ludvika Tierp
Högsta värdet 2,48 5,47 2,44 6,06
Oskarshamn Lund Säter Östersund
Medel 2,34 5,25 2,35 5,88
Antal kommuner 27 27 18 18
Källa: Lupp 2005 och 2006.
Kommentar: Framtidstro mäts med frågan Hur ser du allmänt på framtiden för din egen del? Svarsalternativen
var 1=Är mycket negativ till 7= Är mycket positiv. Självskattad hälsa mäts med frågan Hur ofta är du sjuk? Svarsalternativen
var 1) Jag är sjuk oftare än andra, 2) Jag är sjuk ungefär lika ofta som andra och
3) Jag är inte sjuk lika ofta som andra.
329
och 15 procent i Smedjebacken. Andelen som
valde svarsalternativet 3, Jag är sjuk mer sällan
än andra på frågan om hur de skattade sin hälsa
var 54 procent i Oskarshamn, 50 procent i Säter,
41 procent i Ludvika och 36 procent i Bengtsfors.
Faktorer på kommunnivå
En av huvudteserna i SOU 2006:77, Ungdomar,
stress och psykisk ohälsa, är att övergången från
utbildning till arbete har blivit allt svårare och
att det, åtminstone till en del, kan förklara ökningen
av psykisk ohälsa bland unga. Därför
kommer en relativt stor vikt att läggas vid att
beskriva kommunerna utifrån arbetsmarknadsläget
och näringslivets konkurrenskraft. Men
en svikande arbetsmarknad är rimligtvis inte
den enda förklaringen till varför unga mår dåligt.
Socioekonomiskt svaga grupper (de som