Mellanöstern och Nordafrika i ett 10-20-årsperspektiv. Stöd till ... - FOI

FOI-R--3534--SE
Det externa stödet till Syrien har delvis lett till att landet kommit att bli en
krigsscen för strider mellan olika stater i regionen samt mellan olika
grupperingar med endera etniska eller religiösa förtecken, eller båda (t.ex.
inblandning av flera Gulfstater, Turkiet och Iran). 11
I Libyen har numera den huvudsakliga konfliktspiralen ebbat ut, även om
spänningar mellan olika delar av landet, däribland fickor med klan- och
milisbaserat motstånd, lever kvar. 12 Återuppbyggnaden av landet fortgår inom
olika områden (bl.a. inom säkerhetssektorn). Återverkningarna för regionen är
omfattande, inte minst för grannskapet i söder, dvs. Sahel i allmänhet och Mali i
synnerhet dit stridande legoknektar, våldsbejakande religiösa samt etniskt
baserade grupper tagit sin tillflykt med både vapen och kapital. Detta har i sin tur
lett till att hela Nordafrikas grannskap kommit att bli starkt säkerhetspolitiskt
destabiliserat. 13
I Syrien väntas striderna fortgå under en längre tid. Ingendera av parterna väntas
ge upp sina militära aktiviteter och mål. Tvärtom väntas konflikten trappas upp i
takt med att fler parter involveras i konflikten samt att fler drabbas av striderna.
De geopolitiska förvecklingarna är komplexa och inbegriper både regionala och
internationella stormakter där positionerna kommit att bli förhållandevis låsta
(inte minst i FN:s säkerhetsråd). Sannolikt kommer den nuvarande oppositionella
parten att ges ett omfattande internationellt erkännande medan den
alawitbaserade regimen i Damaskus inte väntas ge upp under de närmsta åren
(Syrien kan mycket väl bli det nya Irak efter den USA-ledda interventionen).
Vid sidan av de säkerhetspolitiska utvecklingar som kommit till stånd kan
konstateras att revolterna i regionen, som för övrigt har sett olika ut i respektive
stat, även haft andra effekter såsom påverkan på den vetenskapliga diskursen och
förhållningssättet till regionen.
principiella tanken var att underordna det Syriska Nationella Rådet i en ny oppositionell struktur
då Rådet under det närmare två år långa syriska upproret inte lyckades samla alla anti-Assad
krafter. Målet med den nya strukturen var även att inlemma alla de lokala revolutionsråden i den
nya koalitionen. Dessa förändringar bäddar även för att det internationella samfundet kan stödja en
exilregering.
11
Lund (2012).
12
För en översikt av de väpnade grupperna i Libyen 2012 se Small arms survey nummer 18, Juni
2012.
13
Mali utgör nu bl.a. till följd av effekterna av Libyenkonflikten en skådeplats för väpnande strider.
Afrikanska Unionens regionala samarbetsorganisation ECOWAS (de Västafrikanska staternas
ekonomiska samarbetsorganisation) planerar en intervention i landet för att stabilisera landet. Den
Libyska gränsen, liksom Algeriets delaktighet i regionens stabilitet, väntas bli avgörande.
Konflikten i landet kommer säkerhetspolitiskt att påverka flera av länderna i Nordafrika under
många år framöver. För mer om detta konfliktförlopp och denna spillningseffekt, se: Eriksson
(2011), och Jakobsson och Eriksson (2012).
9