Mellanöstern och Nordafrika i ett 10-20-årsperspektiv. Stöd till ... - FOI

FOI-R--3534--SE
kärnvapenpolitik vilar på det faktum att man varken förnekar eller bekräftar ett
kärnvapeninnehav. 58 Detta skapar en viss osäkerhet. Stockholms Internationella
Fredsforskningsinstitut (SIPRI) menar att Israel har 80 kärnvapen, varav 50
anses vara bestyckade stridsspetsar på ballistiska missiler och att resterande kan
användas av flygplan. 59
Allt tyder på att Israel kommer att fortsätta ligga i topp i ett regionalt MENAperspektiv
vad gäller försvarsmaterielexport och -import (det senare främst från
USA). 60 Israel är en stor exportör av försvarsmateriel och väntas så vara under de
närmsta åren. Med en allmänt sett överlägsen teknologi har landet flera
försvarsindustriella kunder, inte minst i USA. Till USA exporteras t.ex.
kommunikationsutrusning, sensorsystem, och UAV:er. Under kommande år
väntas Israel fortsätta sina inköp av nya stridsflygplan (främst F-35) och
uppgraderingar av sina F16-plan, samt inköp av attackhelikoptrar från USA.
Dagligen utmanat av olika våldsbejakande grupper i Gaza och Västbanken (samt
längs gränserna med Libanon och Egypten) utvecklar Israel kontinuerligt sitt
missilförsvarssystem mot kort-, medel- och långräckviddiga missiler: Arrow and
Iron Dome-systemen. Därtill pågår full utveckling av olika UAV:er som kan
operera på låg och hög höjd vilket ger både taktisk och strategisk fördel. 61
Israel har ännu inte fått se delar av sina säkerhetsmässiga relationer i regionen
påtagligt förändrade, även om revolterna skapat ökad osäkerhet.
Den palestinska frågan utgör det huvudsakliga frågetecknet. Under 2012 fick
palestinierna en påtaglig politisk uppgradering i FN vilket accentuerade behovet
av en varaktig lösning på frågan. 62 Sannolikt kommer landet på sikt att få
uppleva fortsatt (ökad) friktion med sina grannar p.g.a. okontrollerade
massprotester mot Israel i de arabiska staterna. Israel–Palestina-konflikten
kommer att spela en fortsatt viktig roll för arabländernas förhållande till Israel.
I det kortare säkerhetspolitiska perspektivet har Israel kommit att bli mer utsatt
till följd av de folkliga uppror som ägt rum i arabvärlden och möjligen det
upplevda hotet av att flera nya regeringar kommit att ge sin prägel av politisk
Islam.
I ett regionalt perspektiv utgör den nuvarande regimen i Iran fortfarande det
största hotet mot landet liksom eventuella effekter av konflikterna i Syrien och
Libanon (hot som kan komma i form av regelrätta mellanstatliga strider, vilket
58
SIPRI Yearbook 2012: 341.
59
Ibid.
60
Sharp: 2012.
61
Read (2011).
62
Omröstningen i FNs Generalförsamling fick resultatet 138 stater för, 9 emot och 41 stater som
lagt ned sina röster (av totalt 193 stater).
30