Mellanöstern och Nordafrika i ett 10-20-årsperspektiv. Stöd till ... - FOI

3.9 Jordanien
FOI-R--3534--SE
De arabiska revolterna nådde under 2010-2012 även Jordanien. Dock kom de
inte att bli så påtagliga som i andra delar av MENA. Kungens popularitet samt
dennes hantering av upproren innebar att revolten inte kom att bli så omfattande
även om det finns flera tecken på att upproren är tilltagande.
Landet har genomgått flera reformer under senare år. Detta anses vara en viktig
orsak till det växande missnöje som kan ses i landet. Slopade subventioner har
tidvis inneburit stora demonstrationer mot kungen och landets regering.
Saudiarabien gav Jordanien ekonomiskt stöd för att hantera delar av upproren, i
form av subventioner för att på så sätt begränsa protesterna. Under senare år har
oppositionen vuxit i stryka och det ekonomiska missnöjet i landet väntas leda till
ökat inflytande för det muslimska brödraskapet i Jordanien.
Jordanien står inte inför något direkt säkerhetspolitiskt hot även om konflikten i
Syrien har inneburit tilltagande flyktingströmmar. På sikt kan emellertid
konflikten i Syrien innebära mer fundamentala säkerhetspolitiska utmaningar,
inte minst till följd av konflikteskalering; närvaron av våldsbejakande grupper,
organiserad brottslighet samt förekomst av vapen.
Jordanien har sedan flera år tillbaka ett nära säkerhetspolitiskt samarbete med
USA och andra västerländska stater. Samarbetet förekommer särskilt på
underrättelsesidan där Jordanien tillsammans med sina partners bekämpar
våldsbejakande grupper i regionen.
Jordanien står inom de närmsta åren inför uppgiften att modernisera sitt
flygvapen. Men politiska och ekonomiska utmaningar, framförallt till följd av
oppositionens och det muslimska brödraskapets tilltagande inflytande kan betyda
att moderniseringen blir svårare att genomföra.
Under 2012 ledde Jordanien en militärövning med närmare 12 000 soldater från
19 stater och fem kontinenter Operation Eager Lion. 71 En liknande övning väntas
även inför kommande år.
Vad gäller mer långsiktiga och indirekta hot mot Jordanien, så väntas
oppositionens inflytande mot monarkin öka. Detta kan på sikt få fundamentala
inrikespolitiska konsekvenser för landet och därmed regionen och dess
samarbeten med västliga makter. Bortsett från denna utveckling står landet även
inför flera indirekta hot, främst vad avser vatten- och energibrist. Detta kan dels
skapa intern instabilitet, liksom på ett regionalt plan skapa grund för ökad vilja
till integration och samarbete alternativt ökad friktion. Oavsett vad som händer
kan denna utveckling komma att bli både politiskt och ekonomiskt kostsam.
71 The New York Times (2012-10-09).
33