Mellanöstern och Nordafrika i ett 10-20-årsperspektiv. Stöd till ... - FOI

FOI-R--3534--SE
Niger och Mali. Andra områden med fortsatta friktioner eller instabilitet
väntas bestå inom områdena: 1. Algeriet, Marocko, Egypten; 2. Afrikas
horn; 3. Afrikas horn − Gulfen.
5. Tilltagande radikalisering
I takt med att auktoritära arabiska regimer faller så ökar i det kortsiktiga
perspektivet även osäkerheten i dessa länder. På flera håll har
maktvakuum uppstått, situationer som kommit att innebära att regionala
al-Qaida grupperingar (Libyen, Mali, Egypten, Syrien, Jemen) har
försökt fylla dessa vakuum. Först och främst har de traditionella målen
för dessa grupper kommit att ändras. Flera presidenter, såsom den
tidigare presidenten i Tunisien, Ben Ali, har ansetts vara västerländska
marionetter varför dessa har kommit att utmanas. Detta är inte längre
fallet. Frågan är vilka nya målbilder som kan uppstå. En annan aspekt är
att i takt med att regionen får allt mer demokratiska samhällsystem,
desto svårare kan det bli för regeringarna i området att hantera
våldsbejakande grupper (vilket var lättare under en diktatur).
Vidare kan globaliseringsprocessen i kombination med faktiska
händelseförlopp under de arabiska revolterna på sikt innebära sociala
spänningar mellan eller inom liberala, sekulära, islamistiska, judisk
ortodoxa, kristna grupper, etc.
6. Sammanbrott av politiska system
Iran och Saudiarabien står båda inför enorma politiska och ekonomiska
utmaningar. Faller någon av dessa får det omedelbart konsekvenser för
regionen. Förutsättningarna för att detta skulle ske, samt anledningarna
därtill, är dock markant olika. Sannolikt kommer inte förändringar att
ske på kort sikt, snarare handlar detta om förändringsprocesser som tar
tid.
7. Nya alliansbildningar och förändrade regionala aktörsbeteenden
GCC kommer på sikt att försöka bredda sitt militära samarbete.
Arabförbundet liksom den islamska konferensen kommer i sin tur att
försöka fördjupa sina samarbeten för att möta de politiska, ekonomiska,
kulturella och religiösa förändringsvindar som sveper över MENA.
Aktörer som USA och EU kommer sannolikt att på sikt öka sitt
samarbete med dessa organisationer Det är inte omöjligt att även nya
samarbetsforum skapas för att stabilisera regionens säkerhetspolitiska
arkitektur.
62