Mellanöstern och Nordafrika i ett 10-20-årsperspektiv. Stöd till ... - FOI

FOI-R--3534--SE
mellanstatliga spänningar och maktförskjutningar i regionen. Detta omfattar t.ex.
faktorer som kan påverka nya militära allianser, mellanstatliga konflikter,
uppkomsten av nya stater, uppdelningen av territorium, eller djupgående
förändringar av hegemoniska intressen i regionen.
Detta perspektiv ignorerar emellertid många andra delar av det bredare
säkerhetsbegreppet, varför en strikt statsfokuserad säkerhetspolitisk analys lätt
kan uppfattas som alltför rigid och statisk. Trots allt kan säkerhetsbegreppet
definieras på många olika sätt varför andra aspekter av säkerhet behövs för att
göra en analys av detta slag mer komplett, såsom: säkerhet beträffande
ekonomiska, ekologiska, klimatologiska, sociala och religiösa frågor samt
säkerhet vad beträffar genus, etnicitet och generationsfrågor. Denna studie berör
delvis dessa frågor, men återigen med staten som utgångspunkt.
Studien går således inte in på aktörsspecifika analyser av grupper och företeelser
såsom al-Qaida och dess regionala grupper. Våldsbejakande grupper utgör dock
en viktig beståndsdel i utformningen av regionens dynamik och staternas
beteenden.
1.3.4 Källdiskussion
Mycket har skrivits om de arabiska revolterna, inte minst av internationella, och
även svenska, tankesmedjor. En helt ny flora av vetenskapliga studier har
publicerats, av vilka några används i denna studie (däribland monografier och
artiklar i s.k. peer-granskade tidskrifter). En hel del studier tar utgångspunkt i
företeelser som vad deltagande i sociala rörelser innebär för revolternas
utveckling; vad politisk förändringsprocess betyder för regionen, vilka politiska
och ekonomiska konsekvenser som väntar regionen. Få studier undersöker den
regionala säkerhetspolitiska utvecklingen och dess konsekvenser.
I denna studie har primär- och sekundärkällor konsulterats för att identifiera
sakmässig fakta relevant för frågeställningen. En förutsättning för studiens
genomförande har varit att den delvis bygger på redan utforskade områden.
Studien har kompletteras med intervjuer med experter och forskare som på olika
sätt studerar regionen.
1.4 Disposition
Studien består i huvudsak av sju delar. Efter detta kapitel följer en
introducerande diskussion om säkerhetspolitiska konturer av regionen. Denna
diskussion baseras främst på vapenanskaffning och maktbalanser. Därefter i
kapitel tre följer en diskussion kring respektive land i MENA (dessa diskuteras i
alfabetisk ordning). Fokus ligger här på huvudsakliga säkerhetspolitiska
utvecklingstendenser samt de säkerhetspolitiska utmaningar dessa står inför. I
13