12.09.2013 Views

Mellanöstern och Nordafrika i ett 10-20-årsperspektiv. Stöd till ... - FOI

Mellanöstern och Nordafrika i ett 10-20-årsperspektiv. Stöd till ... - FOI

Mellanöstern och Nordafrika i ett 10-20-årsperspektiv. Stöd till ... - FOI

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>FOI</strong>-R--3534--SE<br />

5.1.2 Faktorer med bäring på regionala säkerhetspolitiska<br />

utvecklingar<br />

De arabiska upproren har lagt grunden för nya mellanstatliga samarbetsmönster<br />

<strong>och</strong> maktförskjutningar. Dessa utvecklingar delas här upp i <strong>ett</strong> kort- <strong>och</strong><br />

långsiktigt perspektiv.<br />

5.1.2.1 Korta perspektivet<br />

Redan i det korta perspektivet kan noteras att de arabiska revolterna fått<br />

konsekvenser som kommer att påverka MENA i <strong>ett</strong> <strong>10</strong>–<strong>20</strong>-<strong>årsperspektiv</strong>.<br />

Revolterna i området har skapat säkerhetspolitisk instabilitet varför flera stater<br />

går samman i olika politiska <strong>och</strong> militära konstellationer för att säkra<br />

regimöverlevnad eller främja nationella intressen. Nya, <strong>till</strong>fälliga eller fördjupade<br />

samarbeten har dykt upp i revolternas kölvatten: såsom Egyptens initiativ att<br />

hantera krisen med Syrien <strong>till</strong>sammans med Iran; Qatars tydliga<br />

ställningstagande i samband med Libyeninsatsen; den Saudiarabiska inviten <strong>till</strong><br />

<strong>ett</strong> närmare samarbete med Marocko; Irans (ökade) politiska stöd <strong>till</strong><br />

oppositionen i Syrien; eller Gulfstaternas beslut att angripa demonstranterna i<br />

Bahrain.<br />

Nya säkerhetspolitiska konstellationer kan även komma att bildas på sikt, frågan<br />

är hur djupgående <strong>och</strong> bestående dessa kommer att bli.<br />

I sammanhanget kan även väntas att stater förändrar sitt stöd <strong>till</strong> icke-statliga<br />

aktörer för att på så sätt främja säkerhetspolitiska intressen. Denna förändring<br />

kan innebära att stöd förstärks, avslutas eller i grunden förändras. Egyptens<br />

närvaro i de palestinska områdena väntas fortsättningsvis öka som <strong>ett</strong> resultat av<br />

det Muslimska brödraskapets framskjutna position i Egypten under Morsi. Iran<br />

kan möjligen försöka öka sitt stöd <strong>till</strong> Hizbollah <strong>och</strong> Hamas för att pressa Israel<br />

då landet tappar inflytande i Syrien, o.s.v. Viktigt att beakta i sammanhanget är<br />

hur dessa maktförskjutningar i sin tur skapar nya säkerhetspolitiska beteenden<br />

<strong>och</strong> vad konsekvenserna blir av dessa.<br />

Vid sidan av aktivt förändrade utrikes- <strong>och</strong> försvarspolitiska beteenden kan nya<br />

<strong>och</strong> förändrade säkerhetspolitiska konstellationer uppstå på kort sikt <strong>till</strong> följd av<br />

regimskiften i regionen. Medan vissa stater kommer att få en alltmer djupgående<br />

demokratisk prägel kommer andra stater att bibehålla sina auktoritära drag. D<strong>ett</strong>a<br />

kan på sikt skapa utrikes- <strong>och</strong> försvarspolitiska spänningar länderna emellan.<br />

Medan t.ex. Egypten, Libyen <strong>och</strong> Tunisien har kommit att införa demokrati,<br />

består länder som t.ex. Algeriet <strong>och</strong> Marocko som icke-demokratier. Flera<br />

arabiska stater befinner sig där<strong>till</strong> i transitionsfas (Jemen) eller säkerhetspolitiskt<br />

nära flera västerländska staters säkerhetspolitiska positioner (Kuwait, Qatar,<br />

49

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!