Mellanöstern och Nordafrika i ett 10-20-årsperspektiv. Stöd till ... - FOI

FOI-R--3534--SE
revolution. Även om den egyptiske presidenten Morsi har öppnat upp för vissa
säkerhetspolitiska initiativ, inte minst vad gäller hanteringen av Syrien, väntas
dock inga närmare band knytas. Inga tecken tyder på att Egypten och Iran
kommer att närma sig varandra under de närmsta tio åren.
Vad beträffar Irans band till Turkiet så har Teheran fått se dessa försvagade i
ljuset av inbördeskriget i Syrien. 56 Turkiets tidigare aviserade utrikespolitiska
”noll-problem” vision i regionen gav innan Syrien-konfliktens eskalering upphov
till viss samverkan med Iran, men denna välvilja är numera bruten till följd av att
Turkiet vänt al-Assad-regimen ryggen.
Syrien representerar en av de mest angelägna säkerhetsfrågorna för Iran.
Händelseutvecklingen här kommer att få flera omfattande (och har sannolikt
redan fått) säkerhetspolitiska konsekvenser för landet. Regimen i Syrien är
förmodligen Irans enda lojala allierade i regionen. Denna relation är främst en
instrumentell allians (snarare än baserad på etniskt eller religiöst släktskap). 57
Medan Syrien har varit en strategisk part för Iran så har regimskiftet i Irak efter
Saddam Hussein lett till att förbindelserna mellan Iran och Irak kommit att
konsolideras. Med en shiitisk politisk ledning i Bagdad har Teheran all möjlighet
att knyta landet närmare sig. Processen väntas dock inte kunna fortgå helt
smidigt. Anledningarna är flera varav den främsta nog är att den amerikanska
hegemoniska närvaron i Irak och i regionen, inte kommer att acceptera ett
närmande mellan de två länderna. Vidare har både Turkiet och Saudiarabien, för
att nämna några parter, intressen i Irak. Turkiet å sin sida kommer att försvara sitt
nära samarbete med några av de kurdiska grupperna i området (då man vill
undvika att en kurdisk stat bildas), främst KRG och dess provinsregering.
Saudiarabien å sin sida anses vilja fortsätta stödja de sunnitiska grupperna som
en balans gentemot Iran.
3.7 Israel
Israel utgör ett undantag i MENA-regionen. Staten är en outtalad kärnvapenmakt
med ett politiskt system som vilar på demokratiska grunder. Landets
56 För mer om Iran och Irak relationer se Atarodi (2009).
57 Fram till åtminstone 2010 har vissa grupper i Iran kunnat påverka olika aktörer i regionen genom
stöd till shiamuslimska grupper i södra Libanon (främst Hizbollah), inte minst för att militärt
kunna balansera mot Israel. Stödet till Hizbollah kompenserar delvis den symmetriska kapacitet
som landet har p.g.a. de begränsande sanktionerna. Stödet till shiamuslimska grupper i regionen,
inte minst i södra Libanon, har djupa rötter i historien på grund av långvarig religiös samhörighet.
Värt att notera är att Iran bidrog till att skapa och etablera Hizbollah under tidigt 80-tal varför
banden mellan Hizbollah och Iran är starka (betydligt starkare än banden mellan Syrien och Iran).
Stödet har sedan dess varit omfattande både på det politiska och ekonomiska planet.
29