Mellanöstern och Nordafrika i ett 10-20-årsperspektiv. Stöd till ... - FOI

FOI-R--3534--SE
moderniseras under de närmsta fem åren. De konventionella styrkorna slits allt
mer i takt med att inbördeskriget i landet fördjupas, även om vissa länder såsom
Ryssland och Iran anses understödja regimen med vapen och
kommunikationsutrustning. Den försämrade ekonomin i landet kommer på sikt
att omöjliggöra inköp och modernisering av vapen och vapensystem.
Syriens militära förmåga är fortfarande förhållandevis låg och landets omoderna
krigsmateriel bygger till stor del på rysk teknik och vapen samt ett antal äldre
MIG-flyg. Under perioden 2007-2011 kom närmare 78 % av den syriska
vapenimporten av konventionella vapen från Ryssland och under december 2011
skrev Assad regimen ett kontrakt med Ryssland om vapenköp för ca 550
miljoner USD (främst flyg). 75
Den nuvarande isoleringen av Syrien (både politiskt och ekonomiskt) samt den
påfrestning som sker under pågående inbördeskrig väntas innebära att landet
under de närmsta åren kommer att tappa ytterligare militärkapacitet. Sker en
regimförändring i demokratisk riktning kan landet på sikt komma att välkomnas
in i en demokratisk gemenskap och då bli föremål för handel med
försvarsmateriel.
3.14 Tunisien
Revolternas vagga, Tunisien, är kanske det land som har gått längst i sina försök
att göra sig av med sitt tidigare auktoritära styre. Inte nog med att centrala
företrädare för den tidigare politiska, ekonomiska, militära och polisiära makten
rensades ut, utrensning skedde även bland politiska företrädare på lägre politisk
nivå runt om i landet. Detta innebär att få anhängare till den tidigare regimen nu
givits möjlighet att företräda landets nya politiska makt.
Utrensningen skedde dock på bekostnad av att färre regeringsdugliga individer
numera sitter på centrala positioner. Konsekvenserna är flera. Under 2011 hölls
val i landet. Det islamistiska Enhada fick flest röster (men delar makten med
mitten- och vänsterpartiet). Regeringsdugligheten är ifrågasatt samtidigt som
arbetslösheten stiger och ekonomin går dåligt. Den kanske viktigaste följden är
att en känsla av osäkerhet råder; rådvillhet vart det nya styret vill ta landet samt
osäkerhet kring ekonomin, jobben och bristen på välfärd.
Frånvaron av fungerande polisväsende har gjort tillvaron osäker med stigande
kriminalitet och laglöshet. Informella maktstrukturer, ofta med religiös prägel, är
på framväxt. Religiösa grupperingar gör sig alltmer närvarande och skapar sig
inflytande på bekostnad av den frånvarande staten. Samtidigt med minskad
75 Se SIPRI Yearbook 2012: 256-257.
38