Mellanöstern och Nordafrika i ett 10-20-årsperspektiv. Stöd till ... - FOI

FOI-R--3534--SE
religiösa spänningar såsom de mellan shia- och sunnimuslimer. Bakom denna typ
av underliggande sekteristiskt våld finns många gånger en upplev politisk,
ekonomisk och social marginalisering. Denna utsatthet exploateras ofta genom
t.ex. ekonomiskt, politiskt eller militärt stöd av regimer som delar endera partens
religiösa föreställningsvärld.
Det finns flera olika aspekter som driver denna typ av konflikteskalering. För det
första kan regimer utnyttja denna huvudsakliga skillnad i syfte att stärka de
grupper i MENA-området som är regimlojala på bekostnad av marginalisering av
de övriga (t.ex. kan man här tänka sig Irans möjliga stöd till den shiamuslimska
befolkningen i Bahrain). För det andra har stöd till religiösa grupper kunnat
användas som proxy för att avancera regimers nationella intressen (t.ex. Irans
stöd till shiamuslimska grupper i Saudiarabien). En tredje aspekt som driver
dessa spänningar är att aktörer underblåser sekteristiskt våld för att undvika att
vissa religiösa grupper som inte har en identitet som överensstämmer med den
egna marginaliseras och inte får inflytande i den framtida politiska processen
(t.ex. kan man här tänka sig Irans stöd till alawiterna i Syrien). Slutligen kan
mobilisering skapa instabilitet hos trätobröder samt att det kan ena leden bakom
regimen som delar gruppens religiösa identitet. Inga av dessa aspekter verkar
avta i omfattning, tvärtom verkar denna typ av stöd vara bestående.
En annan konfliktfaktor, som enligt vissa bedömare delvis ligger bakom den
arabiska våren är stigande matpriser. Ökad torka, minskande jordbruksmarker
samt brist på vatten, ofta i kombination med höga världsmarknadspriser, leder till
allt högre matpriser. 92 I flera länder i MENA subventionerar regeringarna
basvaror. Med försämrad ekonomi och tilltagande effekter av den globala
recessionen kan stigande matpriser på ett direkt sätt leda till social oro. En annan
faktor som på sikt kan verka konfliktdrivande är utländska investeringar i
jordbruksmark. Undanträngningar, kortsiktiga riskkapitalinvesteringar (till
förmån för mer långsiktighet) kan skapa sociala spänningar mellan inhemska
aktörer och internationella.
Medan flera konfliktfaktorer är internt drivna eller förekommande finns även
konfliktfaktorer som kan leda till externt drivna sociala spänningar.
Migrantflöden från MENA-regionens grannskap, främst från länder i Afrika, kan
komma att leda till sociala konflikter. Rasism, marginalisering och våld kan
uppstå i länder eller områden där det råder utsatthet.
En närliggande faktor som på sikt kan komma att bli ytterligare konfliktdrivande,
inte minst i ljuset av de arabiska upproren, är problematiken kring landlöst folk.
92 Matpriser kan kopplas till efterfrågan på det internationella planet (som i sin tur sammantaget
drivs av goda eller dåliga skördar).
54