Rysk kärnvapendoktrin 2010. Utformning och drivkrafter. - FOI
Rysk kärnvapendoktrin 2010. Utformning och drivkrafter. - FOI
Rysk kärnvapendoktrin 2010. Utformning och drivkrafter. - FOI
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
uttalanden av politiker <strong>och</strong> militärer. Dock kvarstår frågan om dessa källor<br />
korrekt återspeglar hotuppfattningen i de kretsar som utformar <strong>kärnvapendoktrin</strong>en.<br />
11<br />
<strong>FOI</strong>-R--3397--SE<br />
Tillförlitligheten hos <strong>och</strong> tillgängligheten på källmaterialet utgör en utmaning för<br />
alla dessa angreppssätt, men på olika vis. De olika angreppssättens svagheter kan<br />
till viss del avhjälpas genom att belysa frågan ur mer än ett perspektiv. Inom<br />
ramen för denna studie har det inte varit möjligt att belysa alla dessa tre perspektiv.<br />
Studien tar, som ovan nämnts, sin utgångspunkt i en analys av de officiella<br />
försvars- <strong>och</strong> säkerhetspolitiska dokumenten. Analysresultatet kompletteras dock<br />
av <strong>och</strong> kontrasteras mot resonemang grundade på öppna källuppgifter rörande<br />
genomförd övningsverksamhet <strong>och</strong> kärnvapenarsenalens utformning samt på<br />
induktiva analyser. Detta ger inte bara en mer korrekt, om än inte fullständig,<br />
bild av rysk <strong>kärnvapendoktrin</strong>, utan möjliggör också ett tentativt svar på en fjärde<br />
frågeställning:<br />
4. I vilken utsträckning har officiella dokument utgjort en tillförlitlig källa<br />
till rysk <strong>kärnvapendoktrin</strong>?<br />
En hypotes i studien är att de officiella dokumenten inte utgjort en särdeles<br />
tillförlitlig källa till den faktiska <strong>kärnvapendoktrin</strong>en. Den <strong>kärnvapendoktrin</strong> som<br />
går att utläsa ur de officiella dokumenten fyller en viss funktion, medan den<br />
faktiska fyller en annan. Frågan om det finns diskrepanser blir därmed inte lika<br />
intressant som frågorna hur stora skillnaderna är <strong>och</strong> vad de består i. Detta har<br />
utgjort ett av de huvudsakliga motiven till valet att låta studien ta sin utgångspunkt<br />
i en analys av de officiella försvars- <strong>och</strong> säkerhetspolitiska dokumenten.<br />
Mer omfattande forskning med utgångspunkt i övriga angreppssätt kan bidra med<br />
ytterligare kunskap rörande rysk <strong>kärnvapendoktrin</strong>, men har inte varit möjliga att<br />
genomföra inom ramen för denna studie.<br />
Såväl strategiska som taktiska (ibland benämnda substrategiska 2 ) kärnvapen<br />
diskuteras i rapporten. I kapitel 2 beskrivs <strong>och</strong> diskuteras den roll som kärnvapen<br />
tilldelats i centrala officiella försvars- <strong>och</strong> säkerhetspolitiska dokument under 00-<br />
2 I denna studie används termen taktiska kärnvapen som beteckning på alla kärnvapen som inte<br />
omfattas av strategiska rustningskontrollavtal. För en diskussion av definitioner, se Arbman <strong>och</strong><br />
Thornton (2003) Russia's Tactical Nuclear Weapons - Part I : Background and Policy Issues, <strong>FOI</strong>-<br />
R--1057--SE (Stockholm, <strong>FOI</strong>), s. 9–11 samt Lindvall, et al. (2011) The Baltic Approach: A next<br />
step? Prospects for an arms control regime for sub-strategic nuclear weapons in Europe, februari<br />
2011, <strong>FOI</strong>-R--3175--SE (Stockholm, <strong>FOI</strong>), s- 15–16.