19.09.2013 Views

Rysk kärnvapendoktrin 2010. Utformning och drivkrafter. - FOI

Rysk kärnvapendoktrin 2010. Utformning och drivkrafter. - FOI

Rysk kärnvapendoktrin 2010. Utformning och drivkrafter. - FOI

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

uttalanden av politiker <strong>och</strong> militärer. Dock kvarstår frågan om dessa källor<br />

korrekt återspeglar hotuppfattningen i de kretsar som utformar <strong>kärnvapendoktrin</strong>en.<br />

11<br />

<strong>FOI</strong>-R--3397--SE<br />

Tillförlitligheten hos <strong>och</strong> tillgängligheten på källmaterialet utgör en utmaning för<br />

alla dessa angreppssätt, men på olika vis. De olika angreppssättens svagheter kan<br />

till viss del avhjälpas genom att belysa frågan ur mer än ett perspektiv. Inom<br />

ramen för denna studie har det inte varit möjligt att belysa alla dessa tre perspektiv.<br />

Studien tar, som ovan nämnts, sin utgångspunkt i en analys av de officiella<br />

försvars- <strong>och</strong> säkerhetspolitiska dokumenten. Analysresultatet kompletteras dock<br />

av <strong>och</strong> kontrasteras mot resonemang grundade på öppna källuppgifter rörande<br />

genomförd övningsverksamhet <strong>och</strong> kärnvapenarsenalens utformning samt på<br />

induktiva analyser. Detta ger inte bara en mer korrekt, om än inte fullständig,<br />

bild av rysk <strong>kärnvapendoktrin</strong>, utan möjliggör också ett tentativt svar på en fjärde<br />

frågeställning:<br />

4. I vilken utsträckning har officiella dokument utgjort en tillförlitlig källa<br />

till rysk <strong>kärnvapendoktrin</strong>?<br />

En hypotes i studien är att de officiella dokumenten inte utgjort en särdeles<br />

tillförlitlig källa till den faktiska <strong>kärnvapendoktrin</strong>en. Den <strong>kärnvapendoktrin</strong> som<br />

går att utläsa ur de officiella dokumenten fyller en viss funktion, medan den<br />

faktiska fyller en annan. Frågan om det finns diskrepanser blir därmed inte lika<br />

intressant som frågorna hur stora skillnaderna är <strong>och</strong> vad de består i. Detta har<br />

utgjort ett av de huvudsakliga motiven till valet att låta studien ta sin utgångspunkt<br />

i en analys av de officiella försvars- <strong>och</strong> säkerhetspolitiska dokumenten.<br />

Mer omfattande forskning med utgångspunkt i övriga angreppssätt kan bidra med<br />

ytterligare kunskap rörande rysk <strong>kärnvapendoktrin</strong>, men har inte varit möjliga att<br />

genomföra inom ramen för denna studie.<br />

Såväl strategiska som taktiska (ibland benämnda substrategiska 2 ) kärnvapen<br />

diskuteras i rapporten. I kapitel 2 beskrivs <strong>och</strong> diskuteras den roll som kärnvapen<br />

tilldelats i centrala officiella försvars- <strong>och</strong> säkerhetspolitiska dokument under 00-<br />

2 I denna studie används termen taktiska kärnvapen som beteckning på alla kärnvapen som inte<br />

omfattas av strategiska rustningskontrollavtal. För en diskussion av definitioner, se Arbman <strong>och</strong><br />

Thornton (2003) Russia's Tactical Nuclear Weapons - Part I : Background and Policy Issues, <strong>FOI</strong>-<br />

R--1057--SE (Stockholm, <strong>FOI</strong>), s. 9–11 samt Lindvall, et al. (2011) The Baltic Approach: A next<br />

step? Prospects for an arms control regime for sub-strategic nuclear weapons in Europe, februari<br />

2011, <strong>FOI</strong>-R--3175--SE (Stockholm, <strong>FOI</strong>), s- 15–16.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!