Rysk kärnvapendoktrin 2010. Utformning och drivkrafter. - FOI
Rysk kärnvapendoktrin 2010. Utformning och drivkrafter. - FOI
Rysk kärnvapendoktrin 2010. Utformning och drivkrafter. - FOI
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
23<br />
<strong>FOI</strong>-R--3397--SE<br />
krav på en direktträff. 35 Nyttan av kärnvapenbestyckade robotförsvarsrobotar<br />
begränsas dock av att en detonation i övre atmosfären skapar ett plasma som<br />
radarstrålning inte förmår genomtränga. Den markbaserade eldledningsradarn<br />
blir därmed blind <strong>och</strong> kan inte leda in ytterligare robotförsvarsrobotar efter den<br />
första salvan. 36<br />
Balujevskij utsågs, som ovan nämnts, senare till vice sekreteraren för Säkerhetsrådet<br />
<strong>och</strong> hade därmed möjlighet att påverka innehållet i Militärdoktrinen under<br />
utarbetandet. Den mindre framträdande roll som kärnvapen fick i Militärdoktrinen<br />
från 2010 tyder dock på att de tankar som presenterades vid Krigsvetenskapsakademiens<br />
seminarium inte fått fullt genomslag i den slutliga texten. Det<br />
kan dock konstateras att tesen om att Ryssland lider av en mycket oförmånlig<br />
styrkebalans i samtliga strategiska riktningar <strong>och</strong> att kärnvapnen utgör det<br />
primära medlet för avskräckning inte motsades av formuleringarna i Militärdoktrinen<br />
<strong>2010.</strong><br />
2.2.3 Kärnvapnens roll i tidigare doktriner <strong>och</strong> policydokument<br />
På det hela taget innehöll Militärdoktrinen från 2010 få förändringar i sak jämfört<br />
med tidigare dokument. Den föregående Militärdoktrinen 37 antogs år 2000 efter<br />
att Vladimir Putin tillträtt som president. Dokumentet hade dock i allt väsentligt<br />
framtagits under Jeltsin-administrationen <strong>och</strong> utformats från det sena 1990-talets<br />
världsbild, där Ryssland hade en betydligt mer undanskymd roll än landet kom<br />
att få ett decennium senare.<br />
Hotbilden formulerades på ett likalydande sätt som i Militärdoktrinen 2010,<br />
liksom i stora stycken texten rörande kärnvapnen. Ryssland förbehöll sig rätten<br />
till first use vid angrepp med massförstörelsevapen mot sig eller sina allierade<br />
samt som svar på ett storskaligt konventionellt angrepp i för den <strong>Rysk</strong>a Federationen<br />
säkerhets kritiska situationer. Om detta enbart avsåg angrepp på Ryssland<br />
självt eller även innefattade allierade var inte helt tydligt av textens formule-<br />
35 Inom ramen för 1972 års ABM-avtal inrättade Sovjetunionen ett strategiskt robotförsvarsssystem<br />
runt Moskva, vilket beväpnades med kärnstridsspetsar. Ryssland ärvde detta system <strong>och</strong> bibehöll<br />
det operativt.<br />
36 Författaren tackar Stefan Forss vid finska Försvarsuniversitetet för detta påpekande.<br />
37 Presidentadministrationen (2000) ”Voennaja Doktrina Rossijskoj Federatsii [Den <strong>Rysk</strong>a<br />
Federationens Militärdoktrin]”, Presidentens ukaz nr 706, 21 april 2000, på Internet:<br />
http://merln.ndu.edu/whitepapers/Russia2000.pdf (tidigare publicerad:<br />
http://www.scrf.gov.ru/Documents/Decree/2000/706-1.html) (hämtat 26 maj 2007).
Change language