Rysk kärnvapendoktrin 2010. Utformning och drivkrafter. - FOI

65
FOI-R--3397--SE
Profound positive revision of NATO and US foreign, military and
disarmament policies may deeply, but gently, affect Russian defence policymaking,
nuclear posture and weapons programmes. It was not a coincidence
that meaningful civilian involvement in nuclear weapon-related matters
occurred in 1986–91 and 1997–99 – periods of intense Russian-Western arms
control engagements. 126
Det är möjligt att Arbatov ger uttryck för en övertro på rustningskontrolldialogens
inflytande på rysk doktrin. Det är inte uppenbart vad som är orsak och vad
som är verkan när det gäller framsteg i rustningskontrollarbetet och doktrinförändringar.
Dessa har samvarierat, men det är inte klarlagt om det finns ett kausalt
samband och åt vilket håll orsaksriktningen går. En alternativ förklaring är att det
finns en eller flera bakomliggande faktorer.
Det kan också ifrågasättas hur långt USA och Nato-länderna är beredda att gå för
att få Ryssland till förhandlingsbordet. Efter ratificeringen av det nya strategiska
rustningskontrollavtalet (det så kallade Nya START) mellan USA och Ryssland
framstår ingendera parten särdeles angelägen att i närtid ge sig i kast med nya
förhandlingar. I början på 2011 var det många andra frågor som påkallade den
amerikanska presidentadministrationens uppmärksamhet. Under 2012 stundar
dessutom presidentval i både Ryssland och USA, vilket tillsammans med de
inhemska ekonomiska utmaningarna talar för att inrikespolitiska frågor kommer
att dominera dagordningen.
Det är dock troligt att den bilaterala rustningskontrolldialogen kommer att återupptas
under 2010-talet, mot bakgrund av att båda parter har ett behov av den.
För att Rysslands ska kunna upprätthålla ungefärlig paritet med USA, utan
kostsamma investeringar i den egna arsenalen, 127 krävs att USA reducerar sin
kärnvapenarsenal ytterligare. Ryssland har också ett intresse av att begränsa
utvecklingen av konventionella högteknologiska vapensystem. För amerikansk
del krävs rysk medverkan till ytterligare reduktioner av arsenalerna för att få
trovärdighet i det prioriterade icke-spridningsarbetet. Därvid behöver sannolikt
126 Arbatov (2010) ”Governing the Bomb”, s. 76.
127 Utöver de cirka 1 900 miljarderna RUR (motsvarande 63 miljarder USD) som aviserats för
materielinköp till kärnvapentriaden inom ramen för Beväpningsprogrammet 2011–2020,
meddelade premiärminister Vladimir Putin i april 2011 att 500 miljoner USD skulle investeras i
produktionsanläggningar fram till 2013 för att fördubbla kapaciteten att tillverka strategiska
ballistiska robotar; Kearns (2011) Beyond the United Kingdom: Trends in the Other Nuclear
Armed States, November 2011, (London/Washington, British american Security Information
Council (BASIC) Trident Commission), s. 15.