Rysk kärnvapendoktrin 2010. Utformning och drivkrafter. - FOI

FOI-R--3397--SE
den nuvarande ryska kärnvapendoktrinen i nämnvärd utsträckning. Det mesta
talar för kontinuitet snarare än förändring.
Den militärteknologiska utvecklingen i omvärlden är en annan faktor som
påverkat den ryska kärnvapendoktrinen. Redan i slutet på 1970-talet blev det
tydligt att den sovjetiska forskningen inte kunde hålla jämna steg med teknologiutvecklingen
i Väst inom ett antal områden, däribland den viktiga elektronikindustrin.
Under det turbulenta 1990-talets halkade rysk forskning ytterligare
efter, till följd av knappa finanser och att många forskare gav sig av. Ryssland
kunde under 00-talet alltjämt hävda sig internationellt på vissa områden, exempelvis
kvalificerade luftvärnssystem och stridsflygplan. Det stod dock klart att
Ryssland tappat mark på många militära teknikområden. Detta gällde inte minst
system förknippade med modern krigföring, som lednings-, informations-, kommunikations-
och spaningssystem samt långräckviddiga precisionsvapen. Detta
har bland annat kommit till uttryck i den Nationella säkerhetsstrategin från 2009,
där andra länders militärteknologiska utveckling utmålas som det främsta hotet
mot Rysslands militära säkerhet. 117
Militärteknologisk utveckling i omvärlden har kommit att bli en allt starkare
drivkraft för förändring av rysk kärnvapendoktrin. Som ovan framhållits har
Nato-ländernas kvalitativa övertag rörande militär teknik medfört att den ryska
doktrinen kommit att omfatta first use av kärnvapen i händelse av övermäktiga
konventionella angrepp och att doktrinen om nukleär deeskalering utvecklats.
Det är även möjligt för Ryssland att kompensera den teknologiska utvecklingen i
omvärlden genom förändringar i kärnvapenarsenalen. Detta gäller inte minst
teknikområden som är relaterade till kärnvapen, som exempelvis robotförsvarssystem.
Den av USA ledda utvecklingen av robotförsvarssystem, inte minst av system
avsedda för basering i Europa, uppges ha påverkat utformningen den ryska
kärnvapenarsenalen. 118 De amerikanska planerna på ett robotförsvar (Ground-
Based Interceptor, GBI) i Polen och Tjeckien som presenterades under president
George W. Bush tid betraktades av den ryska regeringen som ett hot mot rysk
avskräckningsförmåga. Enligt Alexej Arbatov ledde detta till en livstidsförläng-
117
Ryska Federationen (2009) ”Nationella säkerhetsstrategin till 2020”punkt 30.
118
För en discussion av rysk syn på robotförsvar i Europa, se Podvig (2011) Russia's Nuclear
Forces, s. 15–20.
62