19.09.2013 Views

Rysk kärnvapendoktrin 2010. Utformning och drivkrafter. - FOI

Rysk kärnvapendoktrin 2010. Utformning och drivkrafter. - FOI

Rysk kärnvapendoktrin 2010. Utformning och drivkrafter. - FOI

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>FOI</strong>-R--3397--SE<br />

även rustningskontroll av taktiska kärnvapen omfattas, något som det är tveksamt<br />

om Ryssland kan acceptera. 128<br />

Nya START, som ratificerades i början av 2011, påverkar den ryska arsenalens<br />

sammansättning <strong>och</strong> därmed även <strong>kärnvapendoktrin</strong>en. Avtalet underlättar för<br />

Ryssland att upprätthålla kärnvapenparitet med USA under det kommande<br />

decenniet. Dels innebär det en ytterligare begränsning av antalet operativa bärare<br />

<strong>och</strong> stridsspetsar, dels får Ryssland åter möjlighet att införa nya robotar med<br />

multipla stridsspetsar (MIRV) i operativt bruk. Avtalet minskar därmed antalet<br />

kärnvapenbärare som Ryssland behöver förnya för att upprätthålla paritet med<br />

USA avseende operativa kärnstridsspetsar. Till detta kommer att Nya START<br />

kodifierar en latent militär motsättning mellan USA <strong>och</strong> Ryssland, även om<br />

termen är ”balans” istället för ”avskräckning”. Sedan slutet av det kalla kriget har<br />

Washington hävdat att Ryssland inte är en ofrånkomlig motståndare. Tvärtom<br />

har man från amerikansk sida lyft fram möjligheterna till samsyn <strong>och</strong> samarbete.<br />

Genom Nya START bekräftar USA paradoxalt nog den ryska synen på att det<br />

finns en underliggande militär motsättning länderna emellan, vilket motsäger den<br />

amerikanska officiella hållningen. I båda dessa avseenden kan Nya START sägas<br />

innebära en drivkraft för kontinuitet.<br />

Samtidigt kan den tämligen stora frihet parterna enligt avtalet har att utforma<br />

sammansättningen av den egna arsenalen möjligen bli en drivkraft för förändring.<br />

Det gäller dels den för Ryssland viktiga möjligheten att förse nya robotar<br />

med flera stridsspetsar, men också hur USA utformar sin arsenal. Främst gäller<br />

det hur Ryssland kommer att se på den amerikanska förmågan till så kallad<br />

uploading. I Nya START räknas enbart de kärnstridsspetsar som finns på bärare i<br />

bruk, vilket medför att en potential att flerdubbla antalet stridsspetsar i bruk kan<br />

upprätthållas inom ramen för avtalet. USA har valt att bara ha en stridsdel på sina<br />

silobaserade Minuteman-III-robotar, som kan bära tre stridsspetsar, <strong>och</strong> lagra<br />

resterande stridsspetsar i centrala förråd. USA kan därför tredubbla antalet<br />

kärnstridsspetsar i bruk på relativt kort tid. Till detta kommer att USA fortfarande<br />

har siloanläggningar, robotar <strong>och</strong> stridsspetsar kvar till roboten Peacekeeper-MX,<br />

som kan bära tio stridsspetsar. Eftersom dessa är tagna ut bruk<br />

räknas de inte enligt Nya START, men skulle med tämligen kort varsel kunna<br />

återföras. En allvarlig rysk oro för denna upload-kapacitet skulle kunna påverka<br />

den framtida utformningen av arsenalen <strong>och</strong> även <strong>kärnvapendoktrin</strong>en.<br />

128 Lindvall, et al. (2011) The Baltic Approach: A next step? s. 26–28<br />

66

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!