Rysk kärnvapendoktrin 2010. Utformning och drivkrafter. - FOI

FOI-R--3397--SE
syftar till att något mer nyanserat belysa de olika roller som kärnvapen spelar i
rysk politik.
Sammantaget har kärnvapnens roll i rysk politik i praktiken varit påtagligt större
än vad officiella dokument ger vid handen. Taktiska kärnvapen har haft en tydlig
roll inom såväl säkerhets- som försvarspolitik. Kärnvapen, främst strategiska
men i viss mån även taktiska, har spelat en roll inom utrikes- och inrikespolitiken.
Dessa vapensystem har varit viktigare för Ryssland än vad som kunnat
utläsas av den deklarerade doktrinen. Pavel Podvig har hävdat att “[n]uclear
weapons occupy a very important place in Russia’s national security policy as
well as in its views of the identity of the Russian state and of Russia’s role in
international affairs.” 114 Det kan konstateras att även den faktiska doktrinen är
defensiv till sin natur, men med ett tydligt inslag av first-use av kärnvapen
genom doktrinen om nukleär deeskalering.
Av allt att döma ser kärnvapnen ut att under de närmsta åren fortsatt komma att
spela en större roll i rysk politik än vad som framgår av den säkerhetspolitiska
strategin från 2009 och 2010 års Militärdoktrin. Reformering av de Väpnade
Styrkorna kommer sannolikt inte att kunna slutföras förrän tidigast mot slutet av
2010-talet. Under transformeringen påverkas de konventionella förbandens
förmåga negativt, vilket medför att rollen för kärnvapenförbanden vad gäller
avskräckning och försvar av Ryssland fortsatt kommer att vara stor. När andra
instrument för att hävda Ryssland internationellt och underbygga stormaktsanspråk
är svaga, kommer kärnvapnen även att ha en mer framträdande roll inom
säkerhets- och utrikespolitiken, men också i rysk inrikespolitik. Hur ser det då ut
på längre sikt? Vilka är då drivkrafterna och utvecklingstrenderna inom rysk
kärnvapendoktrin? I det följande kapitlet diskuteras detta närmare.
114 Podvig (2010) ”Nuclear Weapons in National Security”, s. 251.
58