Rysk kärnvapendoktrin 2010. Utformning och drivkrafter. - FOI

35
FOI-R--3397--SE
formuleringar relaterade till denna doktrin förekommit i artiklar av olika militära
experter. 52
Den kanske tydligaste indikationen på att doktrinen om nukleär deeskalering
anammats av den ryska ledningen kom bara några månader innan 2010 års
Militärdoktrin offentliggjordes. Det ryska säkerhetsrådets permanenta sekreterare,
Nikolaj Patrusjev – som officiellt ledde arbetet med att ta fram den nya
doktrinen – hävdade i november 2009 att den kommande Militärdoktrinen
medgav användning av kärnvapen som svar på ett konventionellt angrepp inte
bara i storskaliga och regional utan även i lokala krig. Patrusjev menade att
doktrinen skulle ge ökad flexibilitet vad gäller möjligheterna att använda kärnvapen
och att en preventiv kärnvapeninsats mot en angripare inte kunde uteslutas
i situationer som ansågs vara kritiska för den nationella säkerheten. 53 Som framgått
ovan kom inget av detta till uttryck i den öppna Militärdoktrinen.
Doktrinen om nukleär deeskalering synes vila på två grundläggande antaganden.
För det första antas att det är möjligt att skräddarsy kärnvapeninsatsen så att
motståndarens vilja att fortsätta angreppet bryts. Det handlar om att både tillfoga
en tillräcklig skada för att mana till eftertanke och att göra trovärdigt att Ryssland
har förmåga till ytterligare, mer omfattande insatser om angreppet inte upphör.
Det kan anmärkas att en välavvägd insats förutsätter tillgång till ett tämligen brett
spektrum av taktiska kärnstridsspetsar och bärare. För det andra bygger konceptet
på antagandet att ett begränsat användande av kärnvapen inte nödvändigtvis
leder till en ohejdbar nukleär eskalation. 54 Liksom för kärnvapendoktriner i
övrigt saknas empirisk grund för detta, men även i andra länder har militära
strateger och säkerhetspolitiska experter gjort liknande antaganden – exempelvis
i fråga om behovet av amerikanska taktiska kärnvapen i Europa. 55
52 Zagorski (2011) Russia's Non-Strategic Nuclear Weapons, s. 23.
53 Mamontov, Vladimir (2009) ”Menjajetsja Rossija, menjajetsja i ejo vojennaja doktrina”
[Förändras Ryssland, förändras också dess militärdoktrin], Izvestija, publicerat: 14 oktober 2009,
hämtat: 14 juli 2011, adress: http://www.izvestia.ru/news/354178. En engelsk översättning av
relevanta delar av artikeln har publicerats av Pavel Podvig på hans kärnvapenblog; Podvig, Pavel
(2009) ”New Russian doctrine and preventive nuclear strikes”, russianforces.org, publicerat: 14
oktober 2009. hämtat: 14 juli 2011, adress:
http://russianforces.org/blog/2009/10/new_russian_doctrine_and_preve.shtml.
54 Zagorski (2011) Russia's Non-Strategic Nuclear Weapons, s. 25.
55 Se exempelvis de argument som diskuteras i Kamp (2010) NATO's Nuclear Weapons in Europe:
Beyond "Yes" or "No", September 2010, No. 61 (Rome, NATO Defense College).