Arbetsformer på Dramaten

arbeta för större insyn och medinflytande. En central
fråga ar däremot hur man skall få ett repertoarråd, hur
det nu utformas i detalj, att fungera. Att man tillsat-
ter ytterligare en kommitté med några få valda represen-
tanter för olika personalkategorier kan inte ensamt 1ö-
sa de problem som står i förgrunden i grupprapporterna
och de andra probleminventeringarna, nämligen frågorna
om bristen på kommunikation, information, insyn och med-
bestämmande. Det finns en uppenbar risk för att kommu-
nikationsproblemen och informationsproblemen osv. kom-
mer att kvarstä och att det uppstår nya klyftor. En för-
utsättning för att representanterna skall kunna fungera
bra i ett repertoarråd är att de har den kompetens som
behövs. I diskussionen om repertoarråd har en av teaterns
chefsadministratörer pekat på risken för nivellering,
risken att man undviker kontroversiella uppsättningar.
Enligt vår bedömning ar följande fråga ännu viktigare.
För att representanterna skall kunna fungera på avsett
satt, måste de ha ett fungerande samarbete med dem som
de representerar. Det finns uppenbarligen en risk att
det uppstår nya kommunikations- och informationsklyftor
mellan representanterna och dem som de representerar.
Att inrätta ett representativt organ som ett repertoar-
råd ar ett viktigt steg, men det måste kopplas till and-
ra handlingar om det skall kunna leda till de förand-
ringar som man hoppas på. Representanterna måste ingå i
livskraftiga kollektiv. Debatten om repertoarråd måste
vidgas till att omfatta frågorna hur man bygger upp det
kollektiv som ar nödvändigt för att ästadkomma ett reellt
medinflytande. I det sammanhanget aktualiseras åter fr;-
gan om kompetensuppbyggnaden på bred bas. Det ar inte
bara representanternas kompetens det galler. Det ar först
och främst en fråga om kollektivets kompetens och fack-
liga organisation.