Landskapet i skolan - Buf - Kristianstad

Angående den didaktiska aspekten går det att utläsa:
”Ämnets karaktär och uppbyggnad
[---]
I geografiämnet ges möjligheter att tillägna sig kunskaper och erfarenheter genom att iaktta, pröva,
utforska, undersöka och skapa.” (Skolverket 2000, sid. 3)
Det är alltså viktigt att ge eleverna möjlighet att skaffa sig kunskaper på ett varierat sätt och
att de ges tillfälle att få erfarenhet av ämnet genom att arbeta praktiskt.
I kursplanen finns det ett mål rörande geologiska processer som skall vara uppnådda i åk 5.
”Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall
[---]
- känna till några krafter som format jordytan och förändrar landskapet samt utifrån detta och egna
iakttagelser och upplevelser i närmiljön kunna ge exempel på sådana förändringar, ” (Skolverket
2000, sid. 3)
Målet ger läraren frihet att välja vilka geologiska processer och begrepp som krävs för att
eleven skall kunna applicera dem till sin närmiljö men också i ett globalt perspektiv. För att nå
detta mål krävs således inte något systemtänkande, även om undervisningen i geografi syftar
mot detta.
2.2 Grundläggande geologi
2.2.1 Litteraturpresentation
Avsikten i detta avsnitt är att kortfattat presentera, för undersökningen relevanta, geologiska
begrepp och ge läsaren tillräcklig bakgrundsfakta för undersökningen. Uppgifterna i avsnittet
grundläggande geologi är sammanställda från Lundqvist (2001), Palmer (2005) och
Stephansson (1988).
2.2.2 Inledning
Jorden kan tyckas vara en stabil plats där inget ser ut att förändras. Eftersom människans
livslängd är mycket kort sett i ett geologiskt perspektiv är det ibland svårt att uppfatta de
förändringar som sker. Men jorden är under ständig förvandling, där rörelserna i jordens inre
(de endogena krafterna) påverkar de yttre delarna. Hela tiden ändras landområdenas
utbredning och höjdförhållanden. Samtidigt finns det även yttre processer ovanför
9