Landskapet i skolan - Buf - Kristianstad

Hildebrandt och Bayrhuber (2002), Wilensky och Mitchel (1999) och Kali, Orion och Eylon
(2003) är systemtänkandet fundamentet för att förstå jorden vi lever på. Vår undersökning
visade klart att denna grupp barn inte hade något övergripande systemtänkande. Kan då dessa
barn ha förståelse för hur deras närmiljö har formats och fortfarande formas?
Varför har barnen inget övergripande systemtänkande? Detta kan bero på en mängd olika
saker och är mycket beroende på situationen. En orsak som Wilensky och Mitchel (1999) tar
upp är avsaknaden av beskrivande modeller i skolan. Det kan också vara som Hildebrandt och
Bayrhuber (2002) kommer fram till i sin undersökning d.v.s. att barnen har svårt att utveckla
förståelse för kretslopp och att förändringarna endast kan iakttas i ett historiskt perspektiv.
Med andra ord har de landskapsformande processerna en relativt hög abstraktionsnivå,
eftersom de förändringar som processerna ger upphov till sker över en otroligt lång tidsperiod.
Kali, Orion och Eylon (2003) menar att det kan vara avsaknaden av elevaktiva efterarbeten,
där eleverna lockas/tvingas till reflektion och koppla ihop sina erfarenheter i mönster och
samband till varandra. Marton och Booth (2000) menar att reflektion är en förutsättning för
djupinlärning. Det är när barnet reflekterar, utvärderar och systematiserar sina
kunskaper/erfarenheter som han/hon lär (Tiller, 1999). Ett annat perspektiv som vi ser det kan
vara att barnen i denna ålder ännu inte mognat, d.v.s. har ännu inte tillräcklig förmåga till
abstrakt tänkande. Piaget beskriver detta i sin teori om de fyra stadierna, och inte förrän i det
fjärde stadiet, som måste föregås av de andra tre, har individen denna förmåga d.v.s. att
komma i jämvikt mellan sin tankevärld och sin omgivning (Helldén, 1994).
6.1.3 Lärarnas intentioner relaterat till barnens begreppsuppfattning
Vad lärarna tycker är viktigt för barnen att förstå kopplat till kursplanens uppfyllande mål
varierar betydligt. Detta kan bero på att kursplanen är öppen för olika tolkningar. Dessutom är
målet kopplat till närmiljön som borde påverka lärarna i deras uppfattning. För att ta exemplet
närmiljön så ser landskapet olika ut, men av intervjun framgick det även att lärarna uppfattar
storleken på närmiljön olika. De divergerande svaren kan också bero på att lärarna behandlat
ämnet i tidigare årskurser och nu inte riktigt minns alla processer och begrepp.
Resultatet visar också att eleverna (enligt författarna) inte har tillräcklig förståelse för de
begrepp som lärarna säger sig haft med i sin undervisning. Lärare A särskiljer sig i
förhållande till de andra genom att använda närmiljö och tematiskt arbete. Dock går det inte
60