Landskapet i skolan - Buf - Kristianstad

Vid elevintervjuerna användes viss rekvisita 15 . Denna bestod av: En påse sand där sanden var
hämtad från stranden, en dalasandsten en diabassten, en basaltsten (vulkansten) hämtad från
en gammal vulkanpipa i Höör samt bilder på Trollastenen.
4.3.7 Databehandling
För att få en bättre överblick skrevs alla intervjuer ut på dator. Vid någon lärarintervju insköts
en del, för denna undersökning, ovidkommande dialoger, dessa har sovrats bort vid utskriften.
I övrigt har intentionen varit att skriva ner intervjuerna i dess helhet och med de ord som de
respondenterna använde sig av.
Efter att alla utskrifter var klara valde författarna att utföra en meningskoncentrering 16 av
elevernas intervjuer i förhållande till varje frågeställning. Enligt Kvale (1997) är
meningskoncentrering en analysmetod som syftar till att utreda innebörden av det som den
intervjuade sagt. Syftet med detta var att koncentrera svarens innehåll och för att lättare kunna
kategorisera elevernas svar. Kategoriseringen i sin tur syftade till att utreda elevernas
begreppsuppfattning och eventuella systemtänkande. Arbetets gång var att läsa igenom varje
svar som levererats i förhållande till en frågeställning. Därefter sammanfattades en kortfattad
utsaga i förhållande till den fråga som ställts. I nästa led efter det att samtliga svar
koncentrerats i förhållande till en fråga, utfördes en kategorisering av koncentreringarna.
Kategoriseringarna har utvecklats allt eftersom analysen framskridit, eller som Kvale (1997)
uttrycker det att det har växt fram ”ad hoc”. I kategoriseringen arbetade till sist författarna
fram ett exempel som skulle motsvara ett begreppsmässigt heltäckande svar, sett ur elevens
perspektiv. Exemplen är skrivna med vetenskapliga termer. Detta innebär dock inte att
eleverna behöver svara med exakt dessa termer för att passa in i kategorin. Det räcker om
innebörden kan antydas.
Sedan delades elevernas svar upp efter i fallande ordning avseende hur heltäckande svaret var.
Vi har försökt att tolka svaren utefter de uttryck och ord som de intervjuade använde sig av.
Således lades ingen större vikt vid att rätt begrepp användes, istället fokuserades huruvida den
begreppsliga innebörden kunde skönjas. I det fall där individerna i ett intervjupar lämnade
15 Se bilaga 2
16 Se bilaga 3
30