Landskapet i skolan - Buf - Kristianstad

att skönja en bättre förståelse hos dessa elevpar. Vad beror då detta på? Kan förklaringen
finnas i hur undervisningen planeras och genomförs?
En anledning kan vara att alla lärare använt sig av katederundervisning, och att
observationerna inte har följts upp av ett reflekterande och kritiskt granskande vilket Dewey
anser vara en förutsättning för vetenskapligt tänkande (Stensmo, 1994). Kanske är det också
så att undervisningen därmed fått en ytligare faktabaserad karaktär utan djupare reflektioner,
vilket Marton och Booth (2000) benämner ytinriktat lärande. Marton och Booth (2000)
påpekar också vikten av ett djupinriktat lärande, vilket ger en större förståelse som kan
utnyttjas i nya sammanhang. Vidare förklarar de att det är uppgifternas innebörd som skall
fokuseras. Vilket enligt författarna också innebär att eleverna måste kunna se samband och
mönster. För att kunna tala om samband, mönster och strukturer måste dock eleven enligt
Newton (2000) även arbeta med fakta eftersom det inte finns några samband utan tillhörande
begrepp. Sambanden existerar endast mellan de olika begreppen (Newton, 2000).
En annan anledning kan vara att lärarna inte genomfört en tillräckligt varierande
undervisning. Ur kursplanen kan utläsas att undervisningen måste vara varierande genom att
eleven skall ges tillfälle att ”iaktta, pröva, utforska, undersöka och skapa”. För att fullfölja
kursplanens intentioner anser vi att ett varierat och elevaktivt arbetssätt måste främjas. Enligt
Kali, Orion och Eylon (2003) är elevaktiva arbeten fundamentalt, för elevernas förståelse. Vi
anser dessutom att eleverna måste få tillfälle att dela med sig av sin kunskap till varandra.
Säljö (2000) betonar också det sociala samspelet och dialogen som det naturliga sättet att lära.
Ett sätt att knyta ihop sina erfarenheter och dela dem med andra är att laborera, experimentera,
bygga modeller, dramatisera och rita tillsammans med andra (Harlen, 2002). Enligt Marton
och Booth (2000) gäller det också för läraren att hjälpa eleven att kunna urskilja aspekter av
fenomenet som den lärande tidigare inte kunnat, genom att inta den lärandes perspektiv och
agera mer som en handledare.
6.2 Metoddiskussion
Avseende intervjuerna kan vi konstatera att vi fortfarande är noviser på området.
Intervjutekniken och det faktum att vi varit två intervjuare kan därför också ha påverkat
resultatet. Både författarna och respondenterna var ovana vid intervjusituationen. Resultatet
kanske hade blivit annorlunda om respondenterna och författarna först lärt känna varandra. Vi
har också insett att vi vid något/några tillfällen ställt frågor som styrt eleverna för mycket eller
61