Landskapet i skolan - Buf - Kristianstad

ämnet har blivit mycket aktuellt bl.a. efter Tsunamin i Asien annandag jul 2004.
Grundfrågorna var: ”Vad är en jordbävning egentligen och vad är det som gör att det blir
jordbävning?”. Frågorna rörande de endogena krafterna avslutades med frågor om vulkanism.
Grundfrågan var: ”Varför tror ni att det finns så många vulkanstenar i ett begränsat
geografiskt område i Höör?” Frågan valdes för att undersöka om eleverna hade någon
kännedom om att vulkaner har funnits i närområdet och format dess landskap. Men även om
de kände till hur en vulkan fungerar.
Eftersom bergartsbildning knyter ihop exogena- och endogena-processer i en
kretsloppsmodell som representeras av bergartscykeln, användes denna grupp av grundfrågor
för att undersöka om eleverna har en helhetssyn gällande de landskapsformande processerna,
d.v.s. om de har ett systemtänkande (se bild 4 ovan). I intervjun inordnades dessa frågor
mellan ”Trollastenen” och ”Berget som försvann eftersom ordningen hade bestämts att gå
från det lilla till det stora. Grundfrågorna var: ”Varför kan sten se så olika ut? (visar två olika
bergarter)”, ”Vad är sten egentligen?” och ”Hur blir det sten?”.
4.3.5 Lärarfrågor
Frågorna som ställdes till lärarna eftersträvade att få lärarnas spontana kommentarer om vad
de ansåg var viktigt angående de landskapsformande processerna. Därför ställdes öppna
frågor. Första frågan löd ”Vilka (”geologiska”) begrepp/processer anser du att eleverna måste
känna till och arbeta med för att nå upp till målet i årskurs 5?”. För att få en inblick i hur
lärarna jobbade med de landskapsformande processerna ställdes även frågan ”Hur lägger du
upp undervisningen inom det aktuella området?”
4.3.6 Datainsamling
De 15 elevintervjuerna och de 4 lärarintervjuerna som användes för att få svar på
problempreciseringarna utfördes under vecka 40 (i början av oktober) 2005. Vid
intervjutillfällena användes en bandspelare som dokumentation. Intervjuerna genomfördes i
en avskild lokal. Båda författarna var närvarande vid intervjutillfällena. Arbetet fördelades
mellan författarna genom att en ledde intervjun och ansvarade för grundfrågorna och
följdfrågorna. Den andre författaren skötte dokumentation och ställde kompletterande
följdfrågor. Först intervjuades elevparen och därefter läraren i respektive klass.
Elevintervjuernas tidsomfång var mellan 15 – 25 min, medan lärarintervjuernas var 15 – 35
min.
29