Landskapet i skolan - Buf - Kristianstad

Wilensky och Mitchel (1999) skriver i sin artikel att begreppet ”framträdande nivåer” är
fundamentet i vetenskaplig teori, och förvirringen av och mellan nivåerna är orsaken till
många människors missförståelse av strukturerna, sambanden och fenomenen i sin omvärld.
Med nivåer menar Wilensky och Mitchel (1999) de nivåer som beskriver/förklarar ett system
med många växelverkande enheter/begrepp, d.v.s. eleven måste ha en förståelse för alla
nivåerna och sambanden mellan dem i ett system för att förstå hur hela systemet fungerar.
De menar även att avsaknaden av modeller i skolan gör det svårt för eleven att få ett
”nivåtänkande”. Ett bra hjälpmedel som finns på de flesta skolorna är datorn. Wilensky och
Mitchel (1999) har gjort flera undersökningar där elever har fått använda sig av datorer som
simulerar olika system (enkla ekosystem, gaspartiklars rörelser) med hjälp av olika program.
Genom att eleverna kan gå in i systemet (programmet) och ändra förutsättningarna och se hur
det påverkar systemet, kan eleverna få ett ”nivåtänkande”.
Enligt Kali, Orion och Eylon (2003) är det viktigt att ha ett systemtänkande då det anses vara
en viktig förmåga inom teknik, vetenskap men även i vardagslivet. Deras studie fokuserades
just kring systemtänkande i vetenskapliga utbildningssammanhang. I systemtänkandestudien
användes bergartscykeln som utgångspunkt. Undersökningens målgrupp var barn i junior
highschool 9 . Efter traditionell utbildning 10 gjorde barnen ett öppet test som tydligt visade att
eleverna generellt saknade ett vidare systemtänkande. Barnen fick sedan arbeta aktivt med
kunskapsintegrerande 11 arbete, läraren intog också en mer handledande roll. Nytt test
genomfördes och detta visade på ett markant ökat systemtänkande. Vad forskarna kom fram
till var att eleverna sällan integrerar delarna till en helhet av sig själva. Det är därför viktigt att
läraren planerar och genomför aktiviteter där detta sker. Syftet är att få eleverna att efterarbeta
den tidigare undervisningen och lockas/(tvingas) till reflektion. På så sätt kan eleverna koppla
ihop sina erfarenheter till ett sammanhang (Kali, Orion, Eylon, 2003). Dewey pekar också på
detta faktum och menar att det inte är tillräckligt att bara observera samband, ett vetenskapligt
tänkande förutsätter även ett kritiskt granskande och reflekterande över observerade samband
(Stensmo, 1994).
9
Barn i åldern 10-13 år, kan jämföras med Svenska ”mellanstadiet”
10
Föreläsningar, textläsning, faktafrågor, skriftligt prov med slutna frågor m.m.
11 Integrerade genom att bygga ihop delarna till ett system. I detta fall med hjälp av dataprogram och magnetkort.
20