Landskapet i skolan - Buf - Kristianstad

Anledningen att kolumn D (se tabell 13) är tom beror på att läraren i fråga inte sade sig kunna
avge något bra svar direkt. Eftersom det inte var lärarens favoritområde krävdes en längre
förberedelsetid för att själv undersöka och värdera frågans innehåll, trots att information
angående frågornas innehåll lämnats en vecka före intervjutillfället.
Av intervjuerna med lärarna framgick det även att endast lärare A arbetat med de
landskapsformande krafterna som en enhet, där alla olika krafter vävts ihop till en helhet.
Samtliga utnyttjade aktuella händelser för att ta upp det aktuella fenomenet t.ex. Tsunamin
annandag jul 2004. Lärarna tog i samtliga fall upp fenomenet i föredragsform samt att barnen
fick ställa frågor och söka fakta, sedan fördes en gemensam diskussion i resp. klass. Ett annat
tillfälle då landskapsformande processer togs upp var i arbetet inom geografiämnet. I detta fall
togs fenomenen/begreppen upp i samband med att läroboken för ett visst land tog upp ämnet,
t.ex. Island då pratades det om vulkaner o.s.v. De exogena krafterna togs upp i ämnet historia
i samband med istiden och de spår som finns efter denna. Endast lärare A utnyttjade sitt
närområde för att låta barnen se hur de olika processerna format landskapet.
För att svara på frågan om hur barnens uppfattningar rörande de landskapsformande
processerna, är relaterade till lärarnas intentioner, görs en jämförelse mellan lärarnas svar på
vilka begrepp som de anser vara nödvändiga (för att nå upp till målet för åk 5) i förhållande
till hur eleverna resonerar kring de aktuella begreppen. Sett till lärarna A-C:s svar har inga
elevpar gett svar som (enligt författarnas svarsalternativ) tyder på en tillräcklig förståelse för
de aktuella begreppen/processerna. Ett exempel på detta (se nedan) är hämtat från skola A.
Lärarintervju A:
I Läser kursplanen i geografi mål, att uppnå i årskurs fem. Vilka begrepp anser du
eleverna bör kunna för att uppnå dessa mål.
L Jag tror att man måste börja med att känna till själva jordskorpan, de olika
lagren, jordklotets uppbyggnad inne från och ut, så att de har det klart för sig.
Sedan måste man förstå hur jordskorpan rör sig, att det finns rörelse och
kontinentalplattorna rörelse mot varandra, tror jag också att de ska känna till, för
att förstå det andra som kommer sedan. Sedan tycker jag också att man ska ha lite
koll på istiden vad den har gjort med landskapet, eftersom som vi har saker i vår
omgivning, och hur man ser spår efter isen.
Elevintervju A1:
53