Landskapet i skolan - Buf - Kristianstad

6 Slutsats och diskussion
6.1 Resultat diskussion
6.1.1 Elevernas begreppsuppfattning
Doverborg och Pramling (2000) menar att barnet skapar förståelse för nya fenomen utifrån
tidigare erfarenheter. Då vi reflekterar över resultatet ser vi att många av barnens
uppfattningar, rörande landskapsformande processer, bygger helt på tidigare egna upplevelser
och erfarenheter. Ett bra exempel där elever utgår från vardagserfarenheter är då elevpar D4
diskuterar frågan ”berget som försvann”.
I -Hur tror ni det har gått till när berget försvunnit?
E [paus] Jag vet inte, svår fråga tycker jag … någon kanske för länge, länge sedan
bestämde att detta skulle vara Halland och här ska byggas städer eller byar så har
dom sprängt. Det kan man se ibland på vägkanterna att dom har sprängt för dom
ska göra väg.”
Exemplet tycker vi tydligt visar att eleven söker förklaringar på problemet genom att söka i
sitt medvetande efter tidigare erfarenheter/upplevelser, i det vardagliga livet, som kan ha med
fenomenet att göra. Ett annat exempel som belyser detta är när elevpar B1 svarar på frågan
”hur blir det sand?”
I Vi undrar över hur har sanden hamnat på stranden?
E Havet har spolat upp den.
I Sanden har alltså funnits i havet som sedan spolat upp den på stranden?
E Mmm, ja
I Bildas sanden i havet?
E Den har funnits där innan.
Paret kommer fram till att den sand som finns har alltid funnits och kommer ursprungligen
från havet. Bakgrunden till svaret bygger troligtvis på parets observationer av badstranden, då
de någon gång badat. Paret C1 kopplar ihop bergets höjning med hur ett träd växer.
I Om vi skalar bort snön och det inte är någon människa som kört upp där med en lastbil
och lastat på grus och så, utan att berget har blivit lite lite högre om man mäter berget?
E Kanske växer det som växter, som träd.
57