Ladda ned - Svenskt Demenscentrum
Ladda ned - Svenskt Demenscentrum
Ladda ned - Svenskt Demenscentrum
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
34<br />
8 PALLIATIV VÅRD VID<br />
DEMENSSJUKDOMAR<br />
Demenspatienter drabbas också av livshotande tumörsjukdomar<br />
Olika typer av demenssjukdomar leder till att den drabbade får svårigheter att förklara<br />
förändringar i kroppen Närstående eller vårdpersonal, som känner patienten väl,<br />
måste reagera när patienten ändrar sitt beteende De måste också vara observanta på<br />
kroppsliga förändringar tex en nytillkommen knöl i patientens bröst<br />
Det finns beskrivningar av att patienter med så kallat rop-beteende har visat sig ha<br />
smärtor på grund av en cancersjukdom som orsak till ropandet (1) Ökad oro eller<br />
aggressivitet kan ibland bero på elakartad sjukdom med smärtor<br />
En utredning av rimlig omfattning i förhållande till patientens grad av demens bör<br />
genomföras Om patienten är gravt dement det vill säga patienten saknar användbar<br />
rörelseförmåga och språk, är urin- och avföringsinkontinent kan det vara rimligt att<br />
endast ge symtomlindring Denna måste dock följas upp noga, så att patienten verkligen<br />
får så god lindring som möjligt<br />
Smärta hos demenspatienter<br />
Demensdrabbade personer förlorar förmågan att uttrycka smärta på vanligt sätt<br />
Ibland kan en person oväntat ge en mycket precis angivelse av smärta, vilken måste<br />
utredas och behandlas Oftast innebär patientens smärtbeteende en förändring av patientens<br />
vanliga beteende En patient, som vandrar omkring mycket, vill kanske en dag inte alls<br />
gå ur sängen eller stiga upp från matbordet En annan patient, som brukar sitta lugnt<br />
vid matbordet, vill kanske vandra runt hela tiden Personal och närstående måste vara<br />
observanta på beteendeförändringar Smärta kan vara en av orsakerna till sådana<br />
förändringar<br />
Vid grav demens måste personal och närstående observera patientens<br />
ansiktsmimik, grimaser, blinkningar och ljud Sker det förändringar i beteendet kan<br />
detta bero på smärta Har patienten ont vid omvårdnadsåtgärder, syns detta ibland<br />
bara som en ökad blinkningsfrekvens När smärtstillande medicin (analgetika) insätts,<br />
får effekten observeras genom att iaktta patientens beteende Patienten skall helst bete<br />
sig och reagera som vanligt, kanske bli lugnare än tidigare<br />
Om man ska bedöma effekten av insatt smärtlindrande behandling, måste detta<br />
göras med kän<strong>ned</strong>om om patientens vanliga beteende När patientens beteende är som<br />
vanligt, har patienten med största sannolikhet fått tillräcklig dos analgetika (2) Rekommendationer<br />
för smärtbehandling gäller för demenspatienter på samma sätt som för<br />
andra äldre patienter<br />
Bedömning av demenspatienter med oklar symtomatologi<br />
Om en sjuksköterska kallas till en demenspatient för bedömning av oklara obehag/<br />
smärtor bör följande undersökningar genomföras i rimlig omfattning utifrån den<br />
aktuella situationen (3)<br />
· Blodtryck, puls, temperatur, urinsticka<br />
· Inspektion av ögon, öron, näsa, mun, hud<br />
· Palpation av buk, armar och ben<br />
· Rörelseprövning av armar och ben<br />
Om inget anmärkningsvärt hittas, kontrolleras att den dagliga omvårdnaden fungerar<br />
optimalt inklusive att patienten inte är förstoppad Om sjuksköterskan hittar något<br />
avvikande ska patientansvarig läkare kontaktas Jourhavande läkare kontaktas om akuta<br />
insatser behövs under jourtid<br />
Analgetikabehandling vid demenssjukdom<br />
Konfusion = förvirring är en vanlig komplikation vid kraftig analgetikabehandling vid<br />
demens Det är viktigt att inte påverka de mentala funktionerna vid sådan behandling
Change language