Ladda ned - Svenskt Demenscentrum

aktörer som ger vård och omsorg, stöd och hjälp till den sjuke liksom goda relationer
mellan patient, närstående och vårdpersonal har stor betydelse för demensvården i sin
helhet Tid, kontinuitet och tillhörighet är aspekter som förstärker en god relation Att
finnas till hands när problem uppstår och att få träffa välkänd vårdpersonal är viktigt
Vårdkedjan Demens i Mark och Svenljunga arbetar med följande kvalitetsfrågor:
· Får patienten och närstående den information som önskas angående diagnos,
behandling, funktionsbedömning, demenssjukdomen och stödåtgärder som
finns? Detta följs genom FOCUSgrupper, det vill säga gruppintervjuer med närstående
· Korttidsplatser - finns det efter behov?
· Kan inflyttning till särskilt boende ske inom en månad?
· Får de demenssjuka rätt medicin, i rätt mängd, vid rätt tidpunkt?
· Har demenssjukdom identifierats och trolig typ fastställts? Är demensgrad och
funktionsnivå utredd?
· Är återbesök/uppföljning bestämd?
14 VÅRDPROGRAMMETS UTVÄRDERING
OCH UPPDATERING
Vårdprogrammet kommer att användas och spridas bland annat i samband med de
studiecirklar som kommer att pågå i projektet Vårdsamverkan och kompetensutveckling
under år 2001 i Mark och Svenljunga kommuner, primärvårdsområden och på
Skene lasarett
Detta vårdprogram kommer att utvärderas efter beslut och uppdrag från LAPRIKO
15 STÖD TILL NÄRSTÅENDE
I Sverige finns det minst en halv miljon närstående till demenshandikappade Det
ställs stora krav på tålamod, förståelse och kunskap hos dessa Att förlora sitt jag, sin
kapacitet och sin framtid är något som tungt drabbar den demenssjuke De närstående
är delaktiga i detta och får i många fall själva ta en stor andel av den psykiska och fysiska
bördan
Demenssjukdomen utvecklas i regel långsamt Hos den demensdrabbade finns i
allmänhet under inledningsskedet en ökad observans och känslighet för den försämrade
förmågan och för omgivningens reaktioner Trots att den närstående gradvis anpassar
sig till den demenssjukes förändrade beteende och ser till att han ständigt finns
till hands ökar den sjukes oro, aggressivitet eller andra beteendeförändringar Den
närstående kanske inte alltid förstår att förändringen beror på demens Kontakterna
med vänner glesnar, ofta på grund av att den närstående vill undvika insyn från andra
om vad som händer i familjen Man gör sitt yttersta för att orka med både den sjuke
och sig själv Det är vanligt att närstående till demenshandikappade förr eller senare
hamnar i en krissituation
SOS-syndromet är enligt psykologen Marianne Winqvist ett fenomen, som drabbar
alla närstående till personer med demenssjukdom SOS står för Sorg – Oro – Samvetsförebråelser
Sorg – att livet tillsammans med livskamraten slutar så traumatiskt och det man
planerat tillsammans inte kan förverkligas Man mister den person man håller av men
tillåts inte sörja eftersom personen inte är död, bara förändrad
Oro – att personen inte ska klara sig, glömmer att laga mat till sig eller att kranen
är på i badrummet Hittar personen hem eller kör bil?
Håller man själv på att få demenssjukdom? Oron sitter både i kropp och själ
47