Ladda ned - Svenskt Demenscentrum

ubbningar i hjärnan eller behandlingsbara psykiska störningar såsom depression eller
psykos Ökande behandlingsmöjligheter motiverar noggrann medicinsk utredning vid
demenssymtom Genom utredning kan även andra och kanske försvårande faktorer
som hjärtsvikt, ledproblem, dåligt tandstatus mm upptäckas och komma under behandling
Övergripande mål i all utredning, omvårdnad och behandling vid demens är att
patienten i alla sjukdomsstadier ska kunna få sakkunnig hjälp till optimal livskvalitet,
boendeform och omvårdnad En utredning av den demenssjukes resurser, begränsningar
och sociala förhållanden är en grundläggande förutsättning för detta
Patienten
För en utomstående är det omöjligt att helt förstå och sätta sig in i den demenssjukes
situation Sjukdomen innebär att man alltmer drabbas av allvarliga funktionshinder
som minnesstörningar, svårigheter att tolka det som sägs eller skrivs liksom svårigheter
att uttrycka sig eller att orientera sig i eller runt bostaden Med ökande ängslan, oro
och beroende av andra avtar självkänsla och livsglädje I tidiga sjukdomsskeden kan en
smärtsam insikt om de egna symtomen och deras innebörd öka tendensen till nedstämdhet
och depression Förmågan att kontrollera känsloyttringar och beteende avtar
ofta efterhand liksom förmågan till inlevelse och hänsyn till andra Relationerna till
familj och vänner påverkas av sjukdomen och dess symtom Möjligheterna att kommunicera
med omgivningen och att klara en självständig tillvaro begränsas alltmer I
senare stadier av demenssjukdom sker också en påtaglig fysisk försämring Aptiten,
som till en början kan vara stegrad, avtar efterhand med risk för undernäring I samband
med påfrestningar, såsom infektioner eller biverkningar av olika läkemedel, kan
svåra förvirringstillstånd eller medvetanderubbningar uppstå I slutstadier av demenssjukdom
ter sig patienten omedveten om sig själv och sin omgivning, reagerar mindre
på tex smärta och blir alltmer orörlig och svårkontaktad Kramper, muskelryckningar
eller ofrivilliga rörelser kan förekomma Ofta avlider man i någon tillstötande infektion
Anhöriga/närstående
I fortsättningen benämner vi anhöriga med begreppet närstående då det även inbegriper
andra, ej släktrelaterade, anhöriga
Få sjukdomstillstånd berör de närstående i sådan omfattning som demens
Smygande minnesförsämring uppmärksammas ofta först av de närstående men
även då minnessvårigheterna nått en funktionshindrande nivå vill man kanske skylla
på trötthet eller hög ålder Man känner inte längre igen den drabbade som får personlighetsförändringar
som initiativlöshet, apati eller ökande känsloyttringar som gråt
eller aggressivitet utan uppenbar orsak Närstående väljer ofta att skyla över problemen
och hålla upptäckten inom den egna kretsen Relationen till den demenssjuke
förändras - man känner sorg och undran, oro och skuld Man blir tvungen att ta över
ansvar för den sjukes dagliga livsföring och säkerhet Insatserna och uppoffringarna
ökar gradvis, man anpassar sig och lär sig leva med den dementes funktionsnedsättningar,
ibland på bekostnad av den egna hälsan och man söker kanske inte hjälp förrän
en krissituation uppstått Ibland avslöjas inte problemen förrän den demenssjuke
eller den närstående drabbas av någon akut sjukdom och fördenskull måste läggas in
på sjukhus
Översiktligt om demenssymtom och symtomprofiler
Liksom vid alla sjukdomar eller skador i hjärnan påverkas symtomen vid demenssjukdom
såväl av vilken del av hjärnan som främst drabbas som hur hastigt sjukdomsprocessen
framskrider De första sjukdomstecknen är ofta diffusa och svårbegripliga för
omgivningen och ibland även för en läkare eller sjuksköterska med kunskap om
demenssjukdomar Vid närmare genomgång av sjukhistorien med patient och närstå-
Mål med utredning
Palliativ vård vid demenssjukdomar,
kapitel 8, sid 34
Närstående inbegriper även
andra, ej släktrelaterade,
anhöriga
9