Ladda ned - Svenskt Demenscentrum

Demensboenden i Mark och
Svenljunga
Bilaga J
Mål med näringsstöd
42
Biståndshandläggning
Kommunens omsorg om demenshandikappade regleras huvudsakligen i SoL,
socialtjänstlagen Den enskildes rätt till bistånd för sin försörjning och livsföring i
övrigt regleras i 6 § Behovet av hjälp kan initieras av individen själv men även av
andra, tex anhöriga, god man, distriktssköterska, läkare eller sjukhus i samband med
utskrivning
Handläggningen av ett ärende påbörjas i och med att det blir känt hos en omsorgsutredare/biståndshandläggare
som gör en utredning om behovet av insatser samt att
den enskilde lämnat sitt medgivande Utredningen ska ge en bild av den enskildes
situation och behov Den berörde har själv rätt att vara delaktig i utredningen
Omsorgsutredaren/biståndshandläggaren kan behöva ta kontakt med olika resurspersoner,
som tex närstående, sjukvårdspersonal med flera Utredningen skall dokumenteras
Utifrån insamlat underlag fattar nämnd, eller den som har delegation, beslut enligt
6 § SoL Demenshandikappade kan behöva olika stöd, vård och boende, dagverksamhet
eller avlastning efter behov, hemtjänst i form av tex hjälp med inköp,
promenader eller social kontakt
God man eller förvaltare behöver ibland utses för att bevaka att den demenssjukes
behov blir tillgodosedda Det bör påpekas att god man/förvaltare inte bara skall se till
ekonomiska spörsmål utan också ha ansvar för att den sjukes övriga intressen tas till
vara Tingsrätten beslutar om god man eller förvaltare skall förordnas Överförmyndaren
har tillsynsansvaret
LSS-insatser till yngre personer med demenssjukdom
Insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan bli
aktuellt för vissa yngre demenssjuka LSS är i huvudsak en lag som ska trygga att
personer i arbetsför ålder med funktionshinder ska ha levnadsförhållanden som, i så
stor utsträckning som möjligt, liknar levnadsförhållandena för andra i motsvarande
ålder Insatser som kan bli aktuella är framför allt personlig assistans, ledsagarservice,
avlösarservice, korttidsboende och särskilt boende
Kost
Ätandet är för de allra flesta en självklar process Vi kan äta samtidigt som vi gör andra
saker; samtalar, kör bil eller arbetar Vi använder oss då av basala erfarenheter och
funktioner som vi dessutom kan styra med viljan Ett komplext signalsystem hjälper
oss att reglera intaget av mat Vi känner hunger och mättnad Smak, lukt, syn och hörsel
stimulerar aptiten Sinnena är dessutom till vår hjälp när vi bör välja bort otjänlig
mat Det behövs exempelvis ytterligt lite härsket fett i ett livsmedel för att vi skall känna
smaken av det Vid demenssjukdomar förändras, försvagas eller försvinner de
grundläggande funktionerna för ätandet Ätbeteendet ändrar också karaktär under
sjukdomsförloppet Stödåtgärder kan då behövas för att underlätta för patienten att
täcka sitt basala behov av mat Åtgärderna anpassas efter individens behov och kan
bestå i allt från speciella bestick till sondnäring
Målsättningen med näringsstöd vid demenssjukdom
· Att förebygga bristsjukdomar samt över-/undervikt genom ett allsidigt
näringsintag och ett adekvat energiintag
· Att stödja och träna det friska för att kvarhålla funktioner så långt som möjligt
· Att kompensera förlorade funktioner
Mat vid demenssjukdom
Det finns ingen särskild kostbehandling för demenssjukdom, utan anpassningen av
maten gäller främst olika stödåtgärder Hänsyn kan behöva tas bland annat till följande
beteendeförändringar: