Ladda ned - Svenskt Demenscentrum
Ladda ned - Svenskt Demenscentrum
Ladda ned - Svenskt Demenscentrum
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
inte att finnas kvar Däremot förefaller det som tuggförmågan stannar kvar längre i<br />
sjukdomsutvecklingen hos patienter som har egna tänder<br />
Rumsuppfattning och orientering försvinner även i munnen och av det skälet kan<br />
patienten inte lokalisera sig i sin egen mun heller När en dement klagar över smärta i<br />
munnen kan besvären i själva verket komma från en helt annan del av kroppen<br />
Det finns ett känt samband mellan begär efter sötsaker och demens Orsaken är<br />
oklar men vid ett ökat och frekvent intag av sötsaker ökar även risken för en försämrad<br />
tandhälsa, särskilt som den orala motoriken också fungerar långsamt<br />
Patienten förlorar successivt också den neuromotoriska förmågan att styra sina<br />
proteser i munnen även om de har god retention och passform<br />
Nedsatt svalgmotorik gör att det är lättare att sätta i halsen utan att hostreflex utlöses<br />
Stora föremål kan obemärkt sväljas eller i värsta fall aspireras Proteser eller annan<br />
avtagbar protetik skall då ej längre användas<br />
Med rätt stimulans och i en trygg miljö kan det gå bättre i tand-/munvårdssituationen<br />
Det är då viktigt att känna till så mycket som möjligt om patienten för att kunna<br />
kommunicera på hans/hennes villkor<br />
Då den demente inte kan tolka och förmedla sina smärtsignaler adekvat kan tandvärk<br />
manifestera sig som oro, aggressivitet eller irritation I en sådan situation är det<br />
fullt rimligt att man värjer sig mot varje intrång i munnen eftersom man inte förstår<br />
orsak och verkan Värme, kyla eller sötma i maten kan utlösa tandvärk i en sjuk tand<br />
eller smärta från sårigt tandkött Smärta från skavsår under protesen kan på samma<br />
sätt utlösa avvärjningsbeteende Det kan också ha funnits tandvårdsrädsla tidigare i<br />
patientens liv som påverkar personens reaktioner<br />
Vid tandbehandling kan utöver tålamod även behövas sedering<br />
När demensen fortskrider till en sen fas kan det återigen bli lättare att utföra munvård<br />
Närstående är viktiga samarbetspartners De bör vara väl informerade om den<br />
dementes situation i munnen, vad som krävs i omvårdnad och vilka behandlingsåtgärder<br />
som kan bli aktuella<br />
Munvårdsprogram, instruktion och information om specifikt utformad munvård<br />
för den enskilda personen kan fås av tandvårdspersonal som har hand om uppsökande<br />
tandvård i området<br />
11 DEMENS OCH KÖRKORT<br />
Kurt Johansson, Trafikmedicinskt Centrum, Huddinge sjukhus 1999<br />
I september 1994 samlades världens ledande forskare inom demensområdet i Stockholm<br />
med Vägverket som sponsor Man försökte nå ett konsensus runt: när skall man<br />
köra och när skall man inte köra bil vid demens?<br />
Vad man kunde komma överens om var följande:<br />
Måttlig - svår demens Skall inte köra bil<br />
Mild demens<br />
a) påverkad körning Skall bedömas av specialist<br />
b) progredierande sjukdom Skall bedömas av specialist<br />
c) stabil sjukdom Periodisk uppföljning<br />
Mötet hade svårigheter att koppla bilkörning till ett MMT-värde Man tvingades<br />
lägga detta värde så lågt som 14 Ett problem i USA är att så många är okunniga i att<br />
läsa och skriva Afasi-patienter har också låg poäng på MMT eftersom man inte kan<br />
uttrycka sig bra<br />
Råd<br />
Checklista bilaga L<br />
45
Change language