Ladda ned - Svenskt Demenscentrum

Minnespsykologerna talar om olika minnen
- semantiska, vad olika föremål heter
- episodiska, komma ihåg olika händelser eller episoder
- procedur, hur man motoriskt minns utförande av aktivitet
Vid valet av olika aktiviteter är det viktigt att analysera ovanstående och utgå från nuvarande
förmågor
Motivation och vilja är överordnat, det vill säga det som personen är intresserad av
och har lust att göra
Procedurminnet är oftast längst bevarat hos de demenssjuka Det kan beskrivas
som ett motoriskt och autonomiskt minne vi använder när vi exempelvis äter, cyklar, promenerar
I vårt dagliga liv är vi beroende av alla minnets delar Men om det går att anpassa
dagliga aktiviteter så, att det vilar mer på att bevara procedurminnesfunktioner och
mindre på förlorade funktioner, så skulle den demente oftare lyckas i sina handlingar
och därmed öka sin självkänsla
En metod kan vara att ”guida” den demente genom en aktivitet, genom att vara i
närheten och syssla med något annat, stödja och ge råd, men inte ingripa i skeendet
Det förutsätter att miljön är tillrättalagd så att redskap och föremål är väl synliga och
kanske anpassade för att öka förståelsen för hur de skall användas
Undvik valsituationer, stöd det han kan och undvik det han inte kan
Vad man når genom att utföra en handling eller aktivitet tillsammans är att bryta
den dementes isolering, bibehålla hans självbild vilken i sin tur är viktig för identiteten
Praktiska tips i vardagen
Har den sjuke neglect kan han tex inte uppfatta något till vänster Då måste man
hjälpa till med att vrida tallriken vid en måltid, raka eller sminka den sidan av ansiktet
Ett mörkt golv i en dusch kan uppfattas som en avgrund och vara en orsak till
rädsla för att duscha
Man måste kunna avleda och försöka sätta sig in i den sjukes föreställningsvärld
Uppmuntra, vägleda och hjälpa är vanliga redskap – aldrig tvinga eller hota
Ropare och vandrare är störande och oroande för omgivningen Ropare kan ropa
mindre om de får vara nära personalen, de bör ej lämnas ensamma
Aggressivitet måste analyseras Vad kan det finnas för tänkbara förklaringar? Kanske
någon infektion eller smärta Ofta är det omvårdnadssituationen som inte förstås,
vilket gör att den sjuke kan känna sig kränkt Situationen måste göras så rofylld som
möjligt Lirka och avleda, inte tvinga eller hota
Alltid ha ögonkontakt med den man sköter
Försöka massera armar och axlar som spänns i vanmakt (taktil stimulering)
Om den sjuke har hallucinationer måste man försöka tolka dessa och lyssna på
upplevelsen
Man får aldrig ställa frågor som man vet att den sjuke inte kan besvara
Man får aldrig förebrå så att den sjuke känner sig dum
Senare stadier i sjukdomen
I slutet av demenssjukdomen krävs full omvårdnad Den sjuke saknar då språk för att
uttrycka sina önskningar, symtom, problem eller obehag Då måste personalen tolka
rätt utifrån kroppsspråk och skiftningar i mimiken Det kan endast personer som har
känt personen länge
Sväljningsproblem uppträder ofta i slutstadiet då man får ta till olika knep med
förtjockningsmedel i flytande föda och vara uppmärksam på kvävningstillbud Sjuksköterskor
är en viktig resurs för stöd och undervisning till personalen när de ger den
demenssjuke total skötsel i livets slutskede
En viktig förutsättning för god omvårdnad är att vårdpersonalen har en positiv
attityd och upplever meningsfullhet i sitt arbete Detta uppnås bättre om utbildning
och handledning kontinuerligt erbjuds
Tips
Palliativ vård vid demenssjukdom
Kapitel 8 sid 34
41