Ladda ned - Svenskt Demenscentrum

Personal inom demensvård
arbetar med sig själva som
instrument, vilket med
nödvändighet innebär ett
känslomässigt engagemang
48
Samvetsförebråelser – att inte ha upptäckt sjukdomen tidigare eller att orka bo
tillsammans lite till Hur ska man orka hälsa på personen oftare?
En annan beskrivning som kan spegla den närståendes situation är den så kallade
kristeorin enligt Johan Cullberg De fyra faser man går igenom är: chock – reaktion –
bearbetning – och nyorienteringsfas
Chockfasen – det är svårt att ta in vad som har hänt Problemen förnekas Oftast
märks inte denna fas hos den närstående eftersom sjukdomen kommer smygande och
man har levt med misstanken en längre tid
Reaktionsfasen – när reaktionerna kommer och man inser vad som hänt Alla planer
på vad man skulle ha gjort tillsammans förändras Man känner vrede, sorg, oro och
skuld
Bearbetningsfasen – verkligheten blir mer uppenbar och man tvingas öppna ögonen
för det som har inträffat och börjar bearbeta och acceptera den närståendes demenssjukdom
Nyorienteringsfasen – det inträffade är något man måste leva vidare med och man
börjar anpassa sig till vardagen Man lär sig hantera situationer som uppstår på ett mer
tillfredsställande sätt
Det är ett gemensamt ansvar att fånga upp närstående, då det inte finns någon
självklarhet för de närstående att självmant ta kontakt för stöd
Stödet behöver inte bara bestå av praktiska lösningar, lika viktig är mental avlastning
Kontakten med andra som har samma erfarenhet är oerhört mycket värd och
kan ibland vara inkörsporten till att ta emot annat stöd från samhället
Gemensamhetsträffar är ett bra stöd, där den närstående blir tryggare i sin vårdarroll
och orkar vårda längre Ett annat bra stöd är dagvård med kvälls- och nattmöjligheter,
avlösning i hemmet, korttidsboende och särskilda boenden Närstående behöver
alltså olika valmöjligheter i sitt stöd
Har man som närstående varit vårdare hemma så fortsätter man oftast på ett naturligt
sätt att vara det när omsorgstagaren flyttar in på särskilt boende För att närstående
ska fortsätta att vara delaktiga i omsorgen måste personalen ta initiativet och bjuda in
Många närstående har berättat att det betyder mycket att bli välkomnad av någon personal
när man besöker det särskilda boendet
När närstående tar det svåra beslutet om inflyttning till särskilt boende innebär det
att en del av det gemensamma hemmet nu finns där Detta ger den närstående och
omsorgstagaren:
- rätt att betrakta boendet som en del av det gemensamma hemmet
- rätt att framföra önskemål och krav
- rätt till ett privat liv
- rätt för närstående att ta del av vad som händer omsorgstagaren
Därför är det en viktig aspekt att utföra en arbetsplan för att utveckla ömsesidigt
stöd och samarbete mellan närstående och personal
Marks kommun:
Anhörigkonsulent för närstående och den demenshandikappade finns på halvtid Uppgifterna
är att ge råd, stöd samt att informera om demenssjukdomar och olika rättigheter
En annan uppgift är att handleda personal som arbetar med demenshandikappade
Svenljunga kommun:
Anhörigrådgivare finns för närstående och patienter med demenshandikapp Man ordnar
en regelbunden mötesplats med café och studiecirkelverksamhet, råd, stöd och information