Ladda ned - Svenskt Demenscentrum

matisera och sätt ord på den ”tysta kunskap” som man redan har Vi vill här kort presentera
några omvårdnadsmetoder som kan vara till hjälp i det dagliga arbetet Fördjupning
av metoderna kan till exempel ske genom handledning, litteraturstudier och
studiecirklar
Validation
Är ett sätt att öka patienternas livskvalitet Metoden har utvecklats av Naomi Feil sedan
mitten av 60-talet fram till 80-talet Metoden är väl utprovad i Europa, USA och
Australien I korthet kan metoden beskrivas som ett sätt att känna in hans eller hennes
sinnesstämning Att försöka ”gå i sin patients skor”, att bekräfta och sätta ord på
känslor Feil delar in desorientering i fyra stadier och hon har utvecklat tekniken för
hur den demenssjuke skall bemötas i dessa stadier Målen för validation är:
- att återställa självkänslan
- minska stressen
- rättfärdiga existensen
- arbeta för att lösa konflikter från det förflutna
- minska behovet av kemiska och fysiska tvång
- öka den verbala och ickeverbala kommunikationen
- förhindra tillbakadragande till vegeterande stadium
- förbättra gångförmåga och fysiskt välbefinnande
Reminiscens
Innebär att man skapar miljön så att de sjuka känner igen sig, för att de skall vara trygga
och få hemkänsla Det innebär enkla saker som att uppleva luktintryck av hemlagad
mat, bullbak – kanske ljudet av hönskackel också går att ordna
Jagstödjande förhållningssätt
Den demenssjuke behöver hjälp av omgivningen för att behålla greppet om sin person,
sitt jag Detta sätt att se på omvårdnaden av dementa har Cars och Zander utvecklat
i sin bok ”Samvaro med dementa” Den demenssjuke, menar de, behöver hjälp
för att veta och känna vem han fortfarande är och vem han har varit
I början av sjukdomen handlar detta om att vara hjälp till självhjälp Den demenshandikappade
behöver uppmuntran, vägledning och hjälp att se vad han klarar av, men
också hjälp att acceptera sina begränsningar
I ett senare stadium av demenssjukdomen fungerar vårdaren som ett hjälp-jag Den
sjuke behöver nu mera konkret hjälp i olika situationer Vårdaren lånar ut till exempel
sitt minne, sin orienteringsförmåga och sitt omdöme för att spara den sjukes energi till
det som han kan njuta och ha glädje av
Att ta över och aktivt hjälpa kräver att man tar hänsyn till den dementes vanor,
värderingar och personlighet
Integritetsbefrämjande omvårdnad
Livet består av ett antal livskriser som vi måste lösa För den åldrande människan som
nått fram till den sista livskrisen är uppgiften att finna en balans mellan integritet och
förtvivlan för att kunna uppnå vishet och tillit till tillvaron som en helhet inför döden
Mona Kihlgren har utvecklat en integritetsbefrämjande omvårdnad för dementa Metoden
beskrivs i ”Att vara dement – människa instängd i trasig hjärna”
Hon menar att för den demente blir det svårt att klara av åldrandets kris då de har
svårt att tänka abstrakt och inte har alla sina minnen av livserfarenheter intakt Det är
svårt att uppleva helhet och mening i tillvaron då den dementes upplevelser är splittrade
Det blir då i stället vårdarens uppgift att hjälpa den demenshandikappade att uppleva
sitt liv som en positiv och fin berättelse
Man kan däremot hjälpa dem till att uppleva en helhet i en begränsad situation till
exempel i matsituationen Detta innebär att varje vårdhandling ska leda till minst två
Läs även Etik på sidan 50
39