Ladda ned - Svenskt Demenscentrum

More documents

Recommendations

Info

Provtagning för basal demensutredning Blodstatus (B-Hb, B-Lpk,), B-SR B-glukos S-Natrium, S-Kalium, S-Calcium,albuminnormerat, S-Kreatinin S-ALP, S-ALAT, S-g-GT Thyreoideaprov B-kobalaminer, P-folat och S-homscystein Urinsticka EKG Datortomografi av hjärnan (CT) Ev koncentrationsprov av läkemedel, serologi mot Borrelia, HIV Ev ortostatiskt prov Ev röntgen hjärta-lungor Berger-skalan Grad 1 Kan fungera i de flesta miljöer De dagliga aktiviteterna påverkas/störs dock ofta av glömska Grad 2 Reder sig själv, men endast i välbekant miljö Grad 3 Behöver vägledning för att fungera t o m i välbekant miljö Svarar adekvat på instruktioner Grad 4 Behöver hjälp (handgripligt, praktiskt) för att fungera Kan inte handla enbart efter instruktioner Grad 5 Förflyttar sig själv Behöver hjälp med att fungera Kan inte kommunicera verbalt på ett begripligt sätt Grad 6 Säng- eller rullstolsbunden Svarar endast på beröringsstimulans Katz´ ADL-index + = oberoende av hjälp - = beroende av hjälp ADL-grad B, K, T, F, I, M A + + + + + + B - + + + + + C - - + + + + D - - - + + + E - - - - + + F - - - - - + Övriga: Beroende vid minst två aktiviteter men ej klassificerbara enligt ovan B = Badning K = På- och avklädning T = Toalettbesök F = Förflyttning I = Kontinens M = Födointag Frontotemporalt hjärnskadesyndrom (frontallobssyndrom) · Nedsatt motivation, nedsatt initiativförmåga, koncentrationssvårigheter · Relativt välbevarat närminne och rumslig orientering · Emotionell avtrubbning, nedsatt inlevelseförmåga, indifferens · Bristande emotionell och beteendemässig kontroll, ohämmat eller asocialt beteende, ibland ökande missbruk · Sviktande omdöme och självkritik, bristande sjukdomsinsikt · Förändrat stämningsläge, förhöjt euforiskt eller sänkt med depression och apati · Motoriska talstörningar, torftigt språk, stereotypt, upprepande tal, minskat spontantal, efterhand mutism (stumhet) · Rörelsestörningar med avtagande psykomotorik och mimik, stereotypa beteenden, stelhet (rigiditet) och rörelsearmod · Perseveration, upprepningstendens · Förändrat oralt och sexuellt beteende (vid avancerad symtombild) Parietotemporalt hjärnskadesyndrom · Tilltagande minnes- och inpräglingssvikt: Särskilt svårigheter att minnas händelser · Sensorisk afasi: Innehållsfattigt, osammanhängande tal Osammanhängande tal, svårigheter att förstå eget och andras tal, att benämna · Agnosi: Svårigheter tolka syn- eller känselintryck, att känna igen föremål och personer, trots normal syn och känsel · Apraxi: Oförmåga att utföra ändamålsenliga rörelsesekvenser, tex att klä sig, äta, att promenera eller använda redskap · Visuospatiala störningar: Bristande kroppsmedvetande, oförmåga att orientera sig i rummet, att rita av kub eller läsa av en klocka · Emotionella symtom som ängslan och depression Ofta relativt bevarad personlighet och fasad Subkortikalt hjärnskadesyndrom · Psykisk och psykomotorisk förlångsamning Initiativförmågan ofta nedsatt Tankeförmåga, minne, språkliga och visuospatiala funktioner ofta innehållsmässigt relativt bevarade men förlångsammade · Stämningsläget i regel sänkt och depression är vanligt · Förlångsammat rörelsemönster Muskelstelhet och motstånd vid rörelser (rigiditet), förminskade, tröga viljemässiga rörelser (hypokinesi) · Förändrat gångmönster med startsvårighet, korta steg och stel kroppshållning, framåtböjd eller statyliknande upprätt · Vid vissa sjukdomar: ofrivilliga rörelser, tex tremor vid Parkinsonism, eller koreoatetos (vinkande, ormande rörelser) vid Huntingtons sjukdom · Förlamningssymtom, svaghet och spasticitet fra i benen kan Babinskifenomen, subklonus, livlig reflexaktivitet · Tröga och inskränkta ögonrörelser Snubblande, entonigt eller svårartikulerat tal Trög sväljning, stegrad masseterreflex, primitivreflexer Globalt hjärnskadesyndrom · Minnesstörning och ett eller flera av följande statusfynd: · Nedsatt abstraktionsförmåga (nedsatt numerisk förmåga, nedsatt ordspråksförståelse, nedsatt logisk förmåga) · Anomi (benämningssvårigheter) · Desorientering (tid, rum) · Visuospatial störning (nedsatt förmåga att avbilda en kub och/eller läsa av en klocka 67
68 Läkemedel som kan förvärra psykiska funktionsstörningar vid demens Bilaga E Läkemedel med antikolinerga bieffekter Hos flertalet patienter med demens är den kemiska signalöverföringen i hjärnan försämrad redan på ett tidigt stadium Speciellt vid Alzheimers sjukdom är acetylkolinsystem försvagat vilket medför en ökad känslighet för läkemedel med centrala antikolinerga bieffekter Även i låg dosering kan sådana läkemedel medföra försämrad kognitiv funktion och förvirringstillstånd Risk för denna typ av biverkningar finns med bland annat antiemetika, disopyramid, icke-selektiva neuroleptika samt tricykliska antidepressiva Läkemedel som kan framkalla konfusion via andra mekanismer är histamin 2 -receptorblockerare, digitalispreparat, betareceptorblockerare, kortikosteroider, vissa NSAID-preparat, baklofen, opioider (morfin och besläktade analgetika, tex dextropropoxifen), dopaminerga läkemedel, litium, bensodiazepiner, teofyllin, sederande antihistaminer, acyklovir, acetazolamid, vissa laxantia Depressiva symtom kan orsakas av betablockerare, dopaminerga läkemedel, neuroleptika, indometacin, kortikosteroider, dextropropoxifen Extrapyramidala biverkningar förekommer vid behandling med neuroleptika, metoklopramid, cisaprid Generell försämring av cerebrala symtom, förvirring mm kan uppkomma på grund av sänkt blodsocker av antidiabetiska läkemedel, på grund av dehydrering och saltbalansstörningar av diuretika liksom vid all överbehandling av högt blodtryck
Page 1 and 2:
Vårdprogram DEMENS 1
Page 3 and 4:
4 8 PALLIATIV VÅRD VID DEMENSSJUKD
Page 5 and 6:
6 För framtagande av vårdprogramm
Page 7 and 8:
Mark och Svenljunga kommuner motsva
Page 9 and 10:
Vid vissa demenssjukdomar kan röre
Page 11 and 12:
ICD-10, internationellt diagnossyst
Page 13 and 14:
Andra kognitiva symtom Emotionella
Page 15 and 16: Sammanfattningsvis kan det i enstak
Page 17 and 18: Primära degenerativa hjärnsjukdom
Page 19 and 20: Behandling 20 kromosom 19 påverkar
Page 21 and 22: Några allmänt vedertagna diagnosk
Page 23 and 24: Låga värden av vitamin B 12 likso
Page 25 and 26: Kartläggning av symtom- och funkti
Page 27 and 28: Förutsatt att MMT utförs korrekt
Page 29 and 30: Förtydligande av laboratorieunders
Page 31 and 32: Regelbunden översyn av samtliga pa
Page 33 and 34: 34 8 PALLIATIV VÅRD VID DEMENSSJUK
Page 35 and 36: Vårdkedjan Demens Bilaga B, C, D 3
Page 37 and 38: Mål Vårdplanering Ankomstsamtal -
Page 39 and 40: Ankomstsamtal - livshistoria Bilaga
Page 41 and 42: Demensboenden i Mark och Svenljunga
Page 43 and 44: Mål Äldre patienter som har haft
Page 45 and 46: Personal inom demensvård arbetar m
Page 47 and 48: Personal inom demensvård arbetar m
Page 49 and 50: 50 17 ETIK Etik är ett system av r
Page 51 and 52: 52 18 LITTERATURHÄNVISNINGAR Litte
Page 53 and 54: 54 Miller et al, A Study of the Lun
Page 55 and 56: 56 Munvård: AhlborgB, AlbornB, And
Page 57 and 58: 58 Bilaga B Mall för klinisk under
Page 59 and 60: 60 Sväljförmåga (vatten), svalgr
Page 61 and 62: 62 Förtydligande av laboratoriepro
Page 63 and 64: 64 En dominerande anledning till at
Page 65: 66 Läkarintyg i samband med demens
Page 69 and 70: 70 Hallucinationer Risperidon 0,5-1
Page 71 and 72: 72 Demenslarm i Mark och Svenljunga
Page 73 and 74: 74 Närståendes önskemål och sit
Page 75 and 76: 76 Sammanställning av antal gruppb
Page 77 and 78: 78 Bilaga K sid 2
Page 79 and 80: 80 Bilaga K sid 4
Page 81 and 82: 82 Problem relaterade till indirekt
Page 83 and 84: 84 EGNA ANTECKNINGAR
Page 85: 86 EGNA ANTECKNINGAR
show all

Ladda ned - Svenskt Demenscentrum

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?