Ungdomar och sexualitet - Statens folkhälsoinstitut

102 ungdomar och sexualitet – en forskningsöversikt 2005
nad mellan olika åldersgrupper) tror att de skulle använt APP om de haft det hemma och 65
procent av 14–19-åringarna skulle föredra att det såldes receptfritt (vilket alltså inte var
fallet vid tiden för studien).
Två studier har också gjorts efter att APP blev receptfritt 2001. I augusti samma år gjordes
en studie med fokusgruppintervjuer med unga kvinnor som köpt APP på apotek
(Aneblom, Larsson, Essen, & Tydén, 2002). Samtliga uppskattade att kunna köpa APP
receptfritt och för många var också tidsaspekter viktiga; dels att inte behöva ägna lång tid
åt att införskaffa APP, dels att APP var lättillgängligt också under en helg, vilket var aktuellt
för flera.
Ett år efter att APP blev receptfritt gjordes en enkätundersökning bland unga kvinnor
(16–30 år) i Mellansverige (Larsson, Eurenius, Westerling, & Tydén, 2004). Denna visar
att 85 procent av dem som använt APP och 75 procent av dem som inte gjort det var positiva
till att APP kan köpas receptfritt på apotek. De som var mellan 16 och 24 år gamla visste
mer om hur APP fungerar än de som var mellan 25 och 30 år. Mycket få av de unga kvinnorna
trodde att tillgängligheten till APP skulle komma att påverka deras användning av
andra preventivmedel; endast 4 procent trodde att den kanske skulle komma att påverkas.
Även om positiva uppfattningar om APP dominerade, var det ungefär en fjärdedel av kvinnorna
som oroade sig för biverkningar och en tredjedel ansåg att APP är en form av abort.
Sexuellt risktagande
Det finns både positiva och negativa aspekter på att ta risker i olika avseenden. Att spränga
gränser, experimentera och bejaka sin sexuella lust kan leda till vidgade vyer, positiva upplevelser
och nya relationer. Att utsätta sig för vissa risker är också något som ingår i en normal
tonårsutveckling och innebär för de flesta ungdomar att de gör nya erfarenheter som
bidrar till successivt ökande reflektion och mognad (jfr Berg-Kelly, 1998).
Genom ett gränsöverskridande, ett experimenterande eller ett lustbejakande sätt att
agera utsätter man sig emellertid också för vissa mer uttalat negativa risker. Ibland kan
också risktagande vara en del av en generellt sett mer självdestruktiv livsstil. I detta avsnitt
fokuserar vi på risker som är relaterade till sexualitet; risken att bli eller göra någon gravid
utan att vilja det, risken att bli smittad av en sexuellt överförbar sjukdom samt ett allmänt
risktagande bland annat i form av att vara berusad i samband med sex.
Olika ungdomar och ungdomsgrupper är naturligtvis olika riskbenägna. Docent
Kristina Berg-Kelly har i sin forskning bland annat visat hur vissa ungdomar är mer benägna
än andra att ta risker. Dessa ungdomar utgör en grupp som tar flera olika typer av risker,
såväl med alkoholkonsumtion och droganvändande som med sexuellt relaterade risker
(1998). Det är i dag också allmänt känt att socioekonomiska förutsättningar är starkt relaterade
till olika typer av hälsoproblem. Psykisk ohälsa är exempelvis vanligare bland
”socialt mindre gynnade barn” skriver docenten Sven Bremberg i en rapport från
Folkhälsoinstitutet (1998). Psykisk ohälsa kan yttra sig som bland annat låg självkänsla;
en upplevelse av ett lågt eget värde. En konsekvens av låg självkänsla kan vara att den